Flyktingavtalet mellan EU och Turkiet knakar - Sprickan mellan EU-länderna och Turkiet växer, och flyktingavtalet som innebär att turkiska gränspatruller stoppar asylsökande från att ta sig in i EU, hänger på en skör tråd. EU-institutionerna försöker att dämpa oron, men vet att Turkiets krav - att turkar får resa till EU utan visum - blir svårt att uppfylla.
BRYSSEL. Flyktingavtalet slöts i våras och innebär bland annat att Turkiet tar tillbaka migranter som seglat in i Grekland mot att EU-länderna betalar 6 miljarder euro och ger turkarna visumfrihet.
Så fort avtalet hade slutits, så började turkiska gränsvakter stoppa gummibåtar med flyktingar från att segla från Turkiet till den grekiska ö-världen. EU har däremot vare sig sänt de utlovade 6 miljarderna, eller lyft visumkraven för turkiska resenärer.
- Vad hände? Hittills har vi fått 183 miljoner euro i stöd. Och ni gav dem inte till oss, utan till UNICEF, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan upprört till journalister i Ankara på fredagen, rapporterar nyhetsbyrån AP.
En diplomat i Bryssel, som inte kan stå med namn i SvD, säger att Erdoğan mycket väl vet att de 6 miljarderna från EU aldrig skulle komma i form av en check utställd till den turkiska staten, utan gå till att hjälpa Turkiet med flyktingsituationen, exempelvis till biståndsprojekt- och program som utförs av hjälporganisationer. Det tar tid att hitta passande projekt och organisationer, och EU:s komplicerade regel- och kontrollverk för biståndspengar måste följas.
- Flyktingavtalet handlade aldrig om att EU skulle ge Turkiet en massa pengar på ett bräde, utan om att EU och Turkiet ska dela på bördan med flyktingarna, sade diplomaten till SvD.
Långt känsligare än pengarna är visumfrågan. Den turkiska regeringen har under och efter sommaren upprepat sitt tidigare ultimatum: att turkarna kommer strunta i sin del av flyktingavtalet om inte turkiska medborgare före slutet av oktober kan resa fritt in i EU.
Kriterierna för att EU ska lyfta visumkravet för ett land handlar om såväl tekniska detaljer som hur ett pass ska utformas, som att landet uppfyller krav på mänskliga rättigheter. EU menar att en turkisk anti-terrorlag används till att fängsla regimkritiker snarare än terrormisstänkta, och insisterar därför på att den måste skrivas om.
Men efter militärkuppen i somras så har turkiska myndigheter i stället, med anti-terrorlagen i hand, gripit, fängslat och avskedat tusentals intellektuella, journalister, akademiker, jurister och domare som misstänks vara regeringskritiska.
EU borde alltså, i teorin, påpeka att Turkiets möjlighet att få visumfrihet är mer avlägsen nu, än den var i våras.
Men rädslan för att flyktingavtalet ska krascha är utbredd, inte minst i EU-kommissionen, som varnat för att förra årets kaotiska situation med de asylansökande och, inte minst, den splittring som skapades mellan många EU-länder kring fördelningen av dem, kan upprepa sig om Turkiets öppnar sina gränser igen. Därför så har en rad EU-dignitärer nyligen uttalat stöd för Erdoğan, och för att visumdiskussionerna ska fortsätta.
- Mer än någonsin så måste EU och Turkiet vara nära partners, för att kunna skapa den säkerhet och välstånd, som vi behöver. Idag, härifrån, vill vi sända en stark signal om solidaritet, vänskap och engagemang, sade EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos på ett besök i Ankara i veckan.