Flyktingflicka sydde ihop sin mun måste få ett slut - Sexuella övergrepp mot barn, vakter som misshandlar, barn med självskadebeteende. Läckta dokument från Australiens kritiserade flyktingläger på Nauru vittnar om stor misär.
- Det här måste få ett slut, säger Ami Hedenborg, talesperson på Amnesty.
De över 2 000 läckta dokumenten innehåller incidentrapporter skrivna av anställda vid flyktinglägret på den lilla önationen Nauru. Hit skickas båtflyktingar som försöker ta sig till Australien för att söka asyl.
"Jag vill dö, jag måste dö" har en flicka skrivit i en skolbok.
Flyktinglägret har fått hård kritik av människorättsorganisationer och FN:s flyktingorganisation UNHCR. Samtidigt har myndigheterna försökt undanhålla information om lägret genom att hålla journalister och forskare från platsen.
Rapporterna, som publiceras av tidningen The Guardian, vittnar om en mörk tillvaro för många av de hundratals asylsökande som vistas på lägret. Mer än hälften av dokumenten handlar om barn. Sju av rapporterna talar om sexuella övergrepp mot barn på lägret och 59 rapporter beskriver hur barn tros ha utsatts även för andra sorters övergrepp.
Enligt dokumenten är självskadebeteende utbrett på lägret. En incidentrapport från september 2014 beskriver hur en flicka i desperation sytt igen sin mun. Enligt rapporten ska en vakt ha skrattat åt flickan. Ytterligare en flicka, tio år gammal, rapporteras ha klätt av sig kläderna och erbjudit en grupp vuxna att föra in sina fingrar i hennes underliv.
De läckta dokumenten bekräftar den bild som Amnesty International målade upp i en granskning som publicerades för bara en vecka sedan. Människorättsorganisationen hade tillsammans med Human Rights Watch intervjuat 84 asylsökande på Nauru.
- Vi såg ungefär samma sak i vår undersökning. Uppgifterna är hemska och fullständigt vidriga, säger Ami Hedenborg, talesperson på Amnestys svenska sektion.
Hon tycker att Australien måste ta uppgifterna på allvar.
Flyktinglägret på Nauru slog upp portarna 2001 och är ett av Australiens stängda förvar där asylsökande hålls inlåsta i väntan på att deras ansökan prövas. I takt med att antalet båtflyktingar ökade under början av 2000-talet har den australiensiska flyktingpolitiken stramats åt.
Åtgärderna har gjorts för att skrämma bort flyktingar och migranter, enligt Ami Hedenborg.
- Det är medvetet. De har gjort så här för att inte få dit asylsökande. En del av människorna har suttit fast på Nauru i tre år, säger hon.
Amnesty försöker få omvärlden att förmå Australien att ändra sin flyktingpolitik. De svenska politikerna borde säga ifrån, anser Ami Hedenborg.
- Det vore välkommet om vi kunde höja rösten i de här frågorna, säger hon.
Den australiensiska regeringen svarade under onsdagen på kritiken mot flyktinglägret på Nauru. I ett uttalande skriver migrationsdepartementet att rapporterna är obekräftade och att man kommer att undersöka uppgifterna.
"Dokumenten som publicerats i dag är ett bevis på den noggranna incidentrapportering som finns på handläggningscentrumet", skriver departementet i sitt uttalande.
I juni hölls 442 personer i förvar på flyktinglägret på Nauru, som ligger 4500 kilometer från Australien. Lägret är tillsammans med en anläggning i Papua Nya Guinea ett av Australiens två flyktingläger i Stilla havet.
Den lilla önationen Nauru är 21 kvadratkilometer stor och har ungefär 10 000 invånare. Sedan flyktinglägret öppnades har flera konfrontationer ägt rum mellan lokalbefolkningen och de asylsökande.
Båtflyktingar som tar sig till Australien förs till något av lägren där de hålls i förvar medan deras ansökningar prövas. Handläggningstiderna är långa. Den australiensiska flyktingpolitiken har kritiserats av FN och människorättsorganisationer.
Flera uppmärksammade incidenter har inträffat på flyktinglägret på Nauru. I juli 2013 förstördes flera byggnader i lägret efter att kravaller utbrutit. 2015 skrev anställda vid lägret ett öppet brev där de vittnade om sexuella övergrepp mot kvinnor och barn.