Flyktingkrisen skapar mer svårnått Europa

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Flyktingkrisen skapar mer svårnått Europa - - Situationen är komplex. Det går inte vänta sig en mirakellösning, säger franske förre EU-diplomaten Marc Pierini till belgiska tidningen Le Soir.

Precis som så många andra konstaterar han att EU inte har det lätt att försöka hantera flykting- och migrantsituationen på Medelhavet. Som läget är nu krävs betydligt fler resurser och ett tätare samarbete med länderna i Afrika, anser han.

- Det samarbetet kommer att vara tufft, kostsamt och stundtals inte alls särskilt trevligt, säger Pierini, tidigare placerad i både Tunisien och Libyen och nu kopplad till tankesmedjan Carnegie.

Begreppet flyktingkrisen skapades sommaren 2015 och handlade då främst om flyende från krigen i Irak och Syrien som via rangliga småbåtar sökte sig till Grekland och upp genom Balkan.

EU-länderna försökte agera genom att enas om att omfördela upp till 160 000 asylsökande från Grekland och Italien, dit merparten av de nyanlända ankommit.

Två år senare är resultatet dock inte särskilt imponerande: inte ens 25 000 har hittills flyttats till övriga EU.

Kanske kan omfördelningen få ny fart efter onsdagens besked från EU-domstolen i Luxemburg. Då ska åtminstone en av domstolens generaladvokater ge sitt förslag till utslag i de fall där Slovakien och Ungern försökt stoppa omfördelningen.

De två länderna ingår i ett centraleuropeiskt kluster av minst sagt asyl- och invandringsovilliga som inte vill att EU ska ha något att säga till om när det gäller vilka som ska släppas in eller inte.

I sitt överklagande hävdar Ungern och Slovakien att EU:s migrationsministrar inte hade rätt att fatta det beslut de tog utan att frågan borde ha avgjorts på stats- och regeringschefsnivå.

Oavsett vad generaladvokaten säger lär det dock dröja till dess att hela EU-domstolen i Luxemburg har sagt sitt - någon gång i höst - innan omfördelningssystemet antingen havererar helt eller drivs igenom med tvång.

Först då avgörs också om en tvingande omfördelning i ett liknande krisläge kan bli en del av EU:s framtida asylsystem, som EU-kommissionen föreslagit.

Samtidigt håller flyktingkrisen allt mer på att utvecklas till en migrantkris, med en helt annan dynamik.

De som nu anländer över Medelhavet är till stor del afrikaner och sydostasiater i jakt på ett bättre liv - inte nödvändigtvis flyende från krig och förföljelse. Intresset för att ta emot dessa är närmast minimalt, även bland mer flyktingvänliga länder i Väst- och Nordeuropa.

Trots kritik från olika människorättsorganisationer sätter allt fler EU-länder sitt hopp till att förstärkta kustbevakare i Nordafrika ska hålla kvar migranterna på den afrikanska sidan om Medelhavet.

- Det kommer att finnas tillfällen då Europa mer liknar (Donald) Trumps Amerika, konstaterar Marc Pierini i Le Soir.

Hittills i år har drygt 110 000 flyktingar och migranter anlänt till EU över Medelhavet, enligt siffror från Internationella migrationsorganisationen (IOM).

De fem länder varifrån flest anländer till Italien över havet är just nu Nigeria, Bangladesh, Guinea, Elfenbenskusten och Gambia. För Grekland är motsvarande länder just nu Syrien, Irak, Kongo-Brazzaville, Pakistan och Afghanistan.

Källa: IOM

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara vårens EU-ordförande Malta samt Efta-länderna Norge och Liechtenstein som har uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:

Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.

Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 475 tills vidare inte ålagts några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen, 13 juli

Källa - 2017-07-24 08:45

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Bilda regering efter valet
  4. Fabian fjälling
  5. Ibrahim Nasrulleyev
  6. Nya lagar 2017
  7. Förbjud religiösa friskolan
  8. Peter springare
  9. Leif ivan karlsson morfar
  10. Matleveranser hem loc:SE

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+