Flyktingkrisen tvingar fram ny stadsdel

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Flyktingkrisen tvingar fram ny stadsdel Senaste nytt om flyktingkrisen

Flyktingkrisen tvingar fram ny stadsdel - MALMÖ. Malmö står inför en befolkningsexplosion - till följd av flyktingkatastrofen i omvärlden.

Bara i år räknar staden med att ta emot 3000 nya elever.

Men trots att man bygger 18 nya skolor räcker lokalerna inte till.

- Skolor är en utmaning, men att få tag i personal är största problemet, säger grundskoledirektör Anders Malmquist.

Landets tredje största stad, Malmö, växer så det knakar. Behoven av nya skolplatser var stora redan innan den gångna höstens flyktingkatastrof, som dock ökat trycket rejält.

Fram till 2019 måste Malmö ta fram 8000 nya skolplatser och samtidigt rekrytera 3000 personer som ska jobba med barnen. En stor del av de nya invånarna är flyktingar från krigets Syrien och ensamkommande barn från länder som Afghanistan.

Anders Malmquist är grundskoledirektör och tidigare lärare, en titel han även framhåller på sitt visitkort. Ytterst är det han som har ansvaret för att lösa Malmös skolekvation med många nya elever och alltför få skolor.

- Det är en jätteutmaning och problemet är att vi har en processtid på en ny skola som är runt fyra-fem år, med stadsplanering, bygglov, byggprocesser, upphandling och allt vad det är, säger han.

Ska bygga 18 skolor

Här från förvaltningen och sitt rum på åttonde våningen har han utsikt över hela staden. På en av väggarna hänger en stor Malmö-karta där alla nya skolprojekt finns utmärkta.

De 18 skolor som ska byggas fram till 2022 var planerade redan innan flyktingkatastrofen. Med den ökande andelen elever har behovet av nya skollokaler ökat dramatiskt.

- De skolor vi har i pipelinen motsvarar våra tidigare behov. Nu tvingas vi till lösningar som måste gå mycket snabbare. Då handlar det om att utnyttja befintliga skolkapaciteten bättre och använda skollokaler som vi lagt undan tidigare.

Malmö behöver dessutom rekrytera 3000 nya anställda som ska jobba som lärare, specialpedagoger och språkstödjare men också till skolans hälsovård och fritidsverksamhet behövs personal. Detta är, enligt Malmquist, den största utmaningen.

- Vi har inrättat en ny enhet som bara ska jobba med kompetensförsörjning. De ska jobba utanför boxen och tittar bland annat på vilka andra grupper som vi tror kan göra nytta i skolan, det kan vara logopeder, journalister, olika typer av akademiker, säger han.

- Om fem år tror jag att vi kommer att ha en skola i Malmö och Sverige som innehåller många fler yrkesgrupper än i dag. Vi kan inte sitta och vänta på lärare som inte finns.

Äldre ska stötta yngre lärare

Bland kompetensgruppens idéer finns allt från snabbspår för nyanlända till "panterteam" där pensionerade lärare lockas tillbaka för att stötta yngre kollegor några dagar i veckan. Men i Malmö, där över 43 procent av invånarna har utländsk bakgrund, tvekar man inte heller för att vända sig utomlands.

- De kollar också på sånt som "finns det ett överskott av matte/no-lärare någonstans i Europa?". Kan man bara engelska så kan man gå in i de äldre årskurserna och samtidigt börja läsa på SFI och komma in på snabbspåret för lärare.

Anders Malmquist menar att konsekvensen av den stora andelen nya invånare kommer att bli fler elever i skolorna.

- Så är det nog i alla kommuner som tar emot mycket. Skillnaden är att Malmö redan har en historisk folkökning, jag brukar skoja och säga att vi inte har ökat så här mycket sedan baltiska utställningen 1914, då urbaniseringen var som starkast och folk flyttade från landet till stan.

Elever bussas

På kartan visar Malmquist hur staden växer, bland annat i sydvästra delarna av staden där Hyllie nära Öresundsbron och Citytunneln ligger. Hans kollega, Nedim Burić som är enhetschef för lokalplanering, framhåller att man allt mer måste frångå stadens princip att alltid bygga "grönt, tätt och blandat" för att klara behoven.

- Vi är och nallar lite här och där, säger Burić, som själv är en "typisk" Malmö-bo då han kom till staden som 15-åring från Bosnien och kriget i ex-Jugoslavien.

Tre av de nya skolorna kommer att placeras i Hyllie, en grundskola, ett högstadium och ett gymnasium, där det också ska bli 2500 nya bostäder de närmaste åren. Området ligger nära nya shoppingcentrat Emporia med världens näst största Ikea-varuhus och i andra änden tronar ett par flotta hotell med utsikt över vattnet.

Men det kommer inte bara att bli barn från området i skolorna. Sedan en tid bussar Malmö elever över hela staden för en jämnare fördelning. I områden som Rosengård och Almgården finns skolor där alla elever har utländsk bakgrund medan det i penningstarkare delar av Malmö finns skolor där andelen elever främst utgörs av etniska svenskar.

I praktiken innebär det att rätten att välja skola sätts ur spel.

- Vi har inte mött några protester, människor förstår varför vi vill göra det här, säger Malmquist.

Han framhåller dock att det går att välja en annan skola om man inte kan godta kommunens placering. Hittills är det främst elever i äldre årskurser som bussas, men inom kort kan det börja gälla även yngre barn.

Flest fattiga barn

Att Malmö har många invånare med ursprunget i andra länder har sin grund i att staden hade en stor andel lediga lägenheter i miljonprogramsområden som Rosengård i början av 90-talet, när behoven var stora till följd av kriget i forna Jugoslavien. Men enligt Anders Malmquist är det inte elevernas ursprung som är problemet.

Gång på gång framhåller han att det handlar om skillnader i uppväxtvillkor.

Studier visar att barn som har utländsk bakgrund löper ökad risk att leva i en ekonomiskt utsatt familj eftersom det tar tid att etablera sig, få jobb och lön.

I Malmö finns flest fattiga barn i Sverige, var tredje lever i familjer med svag ekonomi.

- Det är bostadssegregationen som driver fram skolsegregationen. Sedan har det fria skolvalet spätt på den ytterligare. Det var därför vi la ned Rosengårdsskolan som högstadium, vi såg att det var de resursstarka eleverna som valde bort skolan. Det blev en omöjlig sits, att ha en skola med de allra mest nyanlända eleverna med svagast socioekonomisk ställning, säger Malmquist.

När regeringen i höstas fördelade tio miljarder över landets kommuner och landsting för extra kostnader för flyktingkatastrofen fick Malmö mest i landet, 380 miljoner kronor. Pengarna går bland annat till de nya skolorna. I Malmö driver man på för att regeringen ska fortsätta att utjämna de skillnader som finns mellan olika kommuner, genom fortsatta statsbidrag.

Källa - 2016-04-13 13:55

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Fabian fjälling
  3. Ibrahim Nasrulleyev
  4. Nya lagar 2017
  5. Matilda Brinck-Larsen, tränare för Sandarnas BK,
  6. Förbjud religiösa friskolan
  7. Peter springare
  8. Leif ivan karlsson morfar
  9. Matleveranser hem loc:SE
  10. Migrationsverket internrevision

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+