Flyktingpolitiken kritiseras Sverige kan göra mer - Den skärpta flyktingpolitiken skadar Sverige, anser Europarådet i en kritisk rapport.
- Den gör integrationen mycket svårare, säger Nils Muižnieks, rådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
Men regeringen duckar frågan helt i sitt svar till Europarådet.
Sverige bör återgå till en mer generös flyktingpolitik, slår Europarådet fast i en färsk rapport. Nils Muižnieks, rådets kommissionär för mänskliga rättigheter, kräver att man upphör med de tillfälliga asyllagarna som stiftades under den stora flyktingströmmen 2015.
- De här tillfälliga åtgärderna är inte längre berättigade, då antalet asylsökande har fallit drastiskt, säger Nils Muižnieks till SvD.
Hans rapport bygger på ett besök i Sverige i oktober, då han träffade bland annat ministrar, flyktingorganisationer och ensamkommande från Afghanistan.
Europarådet är särskilt kritiskt mot att Sverige minskat möjligheterna till familjeåterförening. De som anses vara "alternativt skyddsbehövande" får i regel inte längre ta sin familj till Sverige. Ungefär hälften av dem som får uppehållstillstånd hör till den kategorin.
- Till exempel klassas många syrier som alternativt skyddsbehövande. De kan inte skickas tillbaka till Syrien. Så varför får de inte förenas med sin familj så att de kunde börja ett nytt liv, frågar Nils Muižnieks.
Det är till skada för Sverige att hålla fast vid den skärpta asylpolitiken, enligt honom.
- Den gör integrationen mycket svårare för många människor.
Regeringspartierna är överens om att förlänga de tillfälliga lagarna till 2019. Men Europarådet vädjar nu till regeringen för att slopa dem redan nu.
- Ju närmare höstens riksdagsval man kommer, desto svårare blir det att mildra flyktingpolitiken, säger Nils Muižnieks.
Han säger att migration i olika europeiska val har blivit en stridsfråga där stereotyper frodas och partierna tävlar mot varandra i att verka tuffast.
- Det gör en rationell diskussion om de här frågorna svårare.
Europarådet är också kritiskt till att de som fått avslag på sin asylansökan inte längre får boende och bidrag. Enligt rådet har det lett till att människor hamnat på gatan.
Man vänder sig också emot Sveriges, och många andra länders, sätt att använda sig av medicinska åldersbedömningar. Enligt Europarådet borde analys av röntgenbilder kombineras med psykologintervjuer, och vid oklara fall borde man bestämma till den unga sökandens fördel.
Regeringen har skickat ett officiellt svar till Europarådet - men där nämner man inte flyktingfrågan med ett ord. I stället bemöter regeringen annan kritik om bland annat funktionshinderspolitiken.
Migrationsminister Heléne Fritzon (S) säger att regeringen välkomnar Europarådets granskning och påpekar att rådet skriver rapporter även om andra länder.
Varför nämner ni inte asylpolitik i ert svar?
- Vi har tagit del av rapporten. Det här är ett pågående arbete i Sverige.
Nils Muižnieks tolkar det som en positiv signal att Sverige duckar i frågan.
- Om ett land har allvarliga invändningar brukar de säga det. När jag inte får ett svar tolkar jag det som att jag inte gjort misstag. Och att regeringen tittar på frågorna och överväger vad de ska göra.
Han säger att Sverige varit generöst i att ta emot flyktingar - men kan göra mer.
Heléne Fritzon däremot anser att Sverige inte kan ha ett asylsystem som väsentligt avviker från övriga Europa. De andra EU-länderna måste ta större ansvar innan Sverige kan mildra sin politik.
- Sverige har tagit väldigt stort ansvar. Det är bakgrunden till att vi anpassat oss till nivåer som gäller i Europa i övrigt, säger hon.
Europarådet anser inte att antalet asylsökande skulle öka väsentligt om Sverige slopade de tillfälliga flyktinglagarna.
- Jag ser inte det som en betydande lockande faktor. Ni har ett stort antal människor från länder i hela världen, det är snarare det som lockar, säger Nils Muižnieks.
• Europarådet är en samarbetsorganisation mellan 47 medlemsstater. Den ska inte förväxlas med EU:s institutioner.
• Syftet är att främja demokrati och mänskliga rättigheter.