FN fruktar Trump kan vrida klockan tillbaka - Nagelbitandet över Donald Trump som USA:s president har börjat på FN. Ska FN-hataren Trump vända världsorganisationen ryggen, kapa bidragen och dumpa kärnfrågorna? För FN:s nya generalsekreterare António Guterres väntar en tuff tid med Trump vid makten.
GENÈVE Donald Trump tillhör definitivt inte FN:s fanclub. Han har inget till övers för generösa bidrag till FN-program, multilaterala förhandlingar, tungrodd byråkrati och politiskt korrekta FN-uttalanden om mänskliga rättigheter och flyktingkriser.
Flera gånger har han klagat att "vi får inte ut någonting av FN" och kallat världsorganisationen för svag och inkompetent. I våras drämde han till med att "FN är ingen vän av demokrati och frihet".
Som USA:s president har han lovat att riva upp både FN:s historiska klimatavtal och det FN-stödda Iranavtalet om kärnenergi. Han väntas inte driva några FN-resolutioner för att skydda minoriteters, homosexuellas, kvinnors, immigranters och muslimers rättigheter. Tvärtom är han förespråkare av tortyrmetoder som skendränkning. Och kan någon ens tänka sig ett engagerat Trump-tal om FNs hållbarhetsmål?
Donald Trump tycks kort sagt tycka att FN är slöseri med tid, kraft och pengar.
Därför sjuder nu oron i FN-korridorerna, där många reagerar på presidentvalet med en blandning av förvirring och fruktan. Det finns en rädsla för att ett Trump-styrt USA ska kvadda såväl FN:s värderingar som finanser. Hans nära relationer till Ryssland bidrar också till en orolig undran för vad som nu händer med säkerhetsrådet.
Trump väntas framför allt vända ryggen till FN:s arbete för mänskliga rättigheter och den globala flykting-och migrationskrisen. President Barack Obama har styrt USA mot ett större internationellt engagemang för mänskliga rättigheter, bland annat genom en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. För Obama var det ett ett prioriterat avsteg från president George W Bushs tidigare bojkott av rådet.
Trump befaras vilja vrida klockan tillbaka och bryta med FN:s människorättsarbete. Det kan dessutom vara en personlig vendetta. FN:s människorättskommissarie Zeid Ra’ad Al Hussein gick oväntat ut med dräpande kritik mot Donald Trump för några veckor sedan, och kallade honom "en global fara" och internationellt hot. Det gjorde Trump rasande och sympatiserande Ryssland fyrade iväg ett officiellt klagomål till FN.
Något brinnande flyktingengagemang är inte heller att vänta från Donald Trump, trots att flyktingströmmarna nu är de största någonsin med drygt 65 miljoner människor på flykt i länder som Syrien, Jemen, Sydsudan, Irak, Afghanistan och Eritrea. Trump har inställningen att flyktingar och migranter ska ges kalla handen, vare sig de kommer från Mexiko eller Syrien.
Men särskilt nagelbitande blir FN:s väntan på om Trumps USA kommer att skära i bidragen. USA är den största givaren till FN, och har gett organisationen 33 miljoner dollar för 2016-2017. Det betyder att USA står för 22 procent av FN:s kärnbudget samt 28 procent av FNs budget för fredsbevarande insatser för 2016-2017.
Landet är även rekordgivare till stora FN-organ som FN:s flyktingkommissariat, FN:s Världsmatprogram och FN:s utvecklingsorgan UNDP. Men Trump har upprepade gånger sagt att bidragen är bortkastade pengar, och att nollor måste kapas. Detta får FN:s finanschefer att skälva av oro.
Fast lika ängslig är nog FN:s nya generalsekreterare Antònio Guterres som tar över rodret från Ban Ki-Moon i januari nästa år. Guterres, före detta flyktingkommissaire, lär inte få någon lätt start med en bångstyrig och FN-fientlig Trump några timmar från FN-skrapan i New York.
Även för Sverige, som intar en roterande plats i FN:s icke-permanenta säkerhetsråd i januari, lär Trump bli en oväntad utmaning. Många inom FN håller tummarna för att bedömarna får rätt; president Trump blir inte densamme som valkampanjens FN-hatande Trump.