För många frågetecken kring RMVs metod

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

För många frågetecken kring RMVs metod Senaste nytt om flyktingkrisen

För många frågetecken kring RMVs metod - Huvudproblemet är att man bedömer biologisk ålder och använder den som juridisk ålder, trots att det är två vitt skilda saker. Det skriver osteologer i en slutreplik om åldersbedömningar.

Med anledning av en replik från läkaren Nenad Zeba, Socialstyrelsens replik och därtill den nya rapporten från Rättsmedicinalverket angående genomförandet av medicinska åldersbedömningar, skriver vi denna slutreplik. Nenad Zeba har flera viktiga poänger, men hans replik ger en ofullständig bild av tillförlitligheten av medicinska åldersbedömningar.

Det finns naturligtvis en viss skillnad mellan åldersbedömningar av levande människor och skelett, men utspelet om att osteologer inte skulle vara insatta i modern vetenskaplig metod i ämnet visar inte enbart på bristande kunskaper om vårt yrke utan skjuter dessutom vid sidan av målet i debatten.

Åldersbedömningsmetoderna har kritiserats av såväl läkare som tandläkare tidigare. Huvudproblemet är att man i asylprocessen bedömer biologisk ålder och använder den som (juridisk) kronologisk ålder, trots att det alltså är två vitt skilda saker. Detta problem berörs inte över huvud taget av Zeba. Vi argumenterar för behovet av en rättssäker åldersbedömning i asylprocessen - hur stora felmarginaler kan vi acceptera vid livsavgörande beslut?

Zeba nämner att man kan uppnå "resultat med en nära nog 100 procent sannolikhet i förhållande till åldersgräns". Vi anser fortfarande att kunskaperna om skillnader i skelettmognad och utveckling mellan såväl grupper som individer i världen är otillräcklig. Trots att Rättsmedicinalverket (RMV) i sin rapport tonar ner betydelsen av etnicitet, kön och klass för skelett- och tandmognad så finns det forskning som tyder på motsatsen (se till exempel Cole et al. 2015, Archives of Diseases in Childhood och Cole 2015 i Annals of Human Biology). För utveckling av lårbenet skriver RMV att det finns en skillnad mellan könen som inte är utredd ännu. Att det finns stora variationer i skelettmognad mellan såväl kön som populationer är belagt inom rättsmedicinsk och osteologisk forskning inte minst gällande lårbenets mognad. RMV har ändå valt att använda en metod som inte till fullo är utvärderad. Detta ter sig än mer underligt då inga andra länder (vilkas förfarande RMV utvärderar i sin rapport) använder knäleden vid åldersbedömningar. RMV ger ingen vetenskaplig motivering till valet av denna metod.

I sin rapport redogör Rättsmedicinalverket noggrant för hur undersökningarna ska gå till, men adresserar inte de största problemen. Vi delar Zebas uppfattning om att de metoder som lyfts fram som underlag för åldersbedömningarna är undermåliga. I bästa fall bedöms både knäled och tänder, men om röntgenbilderna inte är tillräckligt bra (eller om individen saknar anlag för visdomständer) används endast en av faktorerna.

Dessutom har RMV beslutat att om den ena faktorn är fullmogen, men den andra omogen, så bedöms individen som vuxen. Detta innebär i praktiken att en person med fullvuxet lårben men icke färdigutvecklade visdomständer kommer att bedömas som vuxen, trots att lårbenets förbening kan variera med flera år mellan olika personer. Detta är en helt naturlig biologisk, könsrelaterad och socioekonomisk variation som vi inte kommer förbi.

Rättsmedicinalverket skriver att "Av UNHCR:s riktlinjer för mottagande av asylsökande ensamkommande barn framgår bl. a. att en viss felmarginal bör accepteras när vetenskapliga förfaranden används för att bestämma ett barns ålder och att barnet i tvivelsmål hellre anges som yngre än äldre (benefit of the doubt) […] Vidare ska en individ i tveksamma fall betraktas som ett barn. " Vi undrar hur RMV anser sig uppfylla UNHCR:s riktlinjer om "benefit of the doubt" när de beslutat att endast en faktor av två används vid de medicinska åldersbedömningarna, och då den som ger den högsta åldern.

Som nämns i rapporten anges åldersbedömningar i såväl Danmark som Finland som ett åldersintervall. I Nederländerna använder man istället lägsta möjliga ålder. Varför tillämpar inte det svenska systemet den felmarginal som många av övriga europeiska länderna gör? Vi anser att man innan metoderna tas i bruk bör genomföra en bred etisk, vetenskaplig och juridisk diskussion kring hur rättssäkerheten ska garanteras vid användandet av medicinska åldersbedömningar i asylprocessen.

Socialstyrelsen ska nu på regeringens uppdrag utreda om precisionen i åldersbedömningen ökar genom att använda olika leder, samt betydelsen av kön och uppväxtförhållanden. Vi anser att detta är ett viktigt första steg mot en förbättring av metoden, men innan utvärderingen är färdig och så länge felmarginalerna inte adresseras bör metoderna naturligtvis inte användas.

Clara Alfsdotter

osteolog och arkeolog vid Bohusläns Museum, doktorand vid Linnéuniversitets företagsforskarskola GRASCA

Emma Maltin

Cathrine Andersson

osteolog och arkeolog vid Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ

Tove Björk

osteolog och arkeolog vid Arkeologikonsult

Ylva Bäckström

doktorand i historisk osteologi, Lunds universitet

Sara Gummesson

doktorand vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet

Elisabeth Iregren

prof. em. osteologi, Lunds universitet

Leif Jonsson

Anna Kjellström

docent och forskare vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet

Astrid Lennblad

Ola Magnell

osteolog, Arkeologerna, Statens Historiska Museer

Liv Nilsson Stutz

arkeolog och osteolog, Emory University, USA

Sofia Prata

osteolog och arkeolog vid Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU)

Emma Sjöling

Källa - 2016-11-23 10:18

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+