Forskare Språktest ger inte bättre integration - Flera länder i Europa har redan infört språkkrav för medborgarskap, bland annat Norge och Danmark. Sveriges nya regering vill göra samma sak. Men har språkkrav för medborgarskap en positiv effekt på språkinlärning och integration? Svaret är nej, skriver tre norska språkforskare.
Med bakgrund i forskning på vuxna invandrares språkinlärning, har vi under ett antal år intresserat oss för konsekvenserna av språkkrav för medborgarskap. I detta inlägg vill vi kort summera de viktigaste slutsatserna och råden utifrån internationell forskning.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
1. Osäkerhet om uppehåll och framtid hämmar motivationen för språkinlärning och integrering.
En dansk undersökning visar att osäkerhet i relation till eget uppehåll och framtid påverkar motivationen till integrering, språkinlärning och utbildning negativt (Dansk Flygtinge Hjælp, 2019). En norsk undersökning drar en liknande slutsats: Önskan om en trygg framtid för sig själv och barnen verkar vara den viktigaste orsaken till att ansöka om norskt medborgarskap (Pettersen, 2013). En annan norsk studie tittade på vad som skapar, och vad som hindrar motivation för språkinlärning och integrering. Också den undersökningen lyfter fram trygghet för sig själv och sina barn som avgörande (Djuve m. fl. , 2017). Människor som oroar sig för framtiden och för egna barn i hemlandet, får också en svagare språkinlärnings- och integreringsprocess.
2. Språkkrav leder till segregation och utanförskap.
Bland de internationella studier som föreligger, är det ingen som visar att språktest främjar språkinlärning och integration. Däremot visar flera studier att den tydligaste konsekvensen av språktest för medborgarskap är en nedgång i antalet beviljade medborgarskap. Ett exempel på detta är införandet av krav i Danmark 2002: Under en treårsperiod innan språktestet infördes var det mellan 8000 och 9000 personer som fick danskt medborgarskap varje år. Efter åtstramningarna och införandet av språktest 2002 föll antalet nya medborgare till cirka 2000.
Även i Norge ser vi det samma: 2017 var det 29 procent som inte klarade medborgarskapsproven, och år 2018 underkändes 20 procent. En internationell studie från 2010 jämförde effekten av medborgarskapsprov med avseende på integration i nio EU-länder. Studien fann inga tecken på att språkkrav främjar integration. Forskarna drog den slutsatsen att när språktest stänger dörren för människor som önskar att bli medborgare, skapar det en känsla av att bli exkluderad. Konsekvenserna av språktest för medborgarskap kan därför leda till motsatsen till integrering - nämligen exkludering (Strik m. fl. , 2010). En viktig poäng här är att dessa personer ofta inte kan resa tillbaka till det land de flydde från. De bor i sitt nya hemland, men är hindrade från att bli fullvärdiga invånare.
3. Olika förutsättningar för språkinlärning.
En relevant fråga i samband med språkkrav och medborgarskap, är om alla vuxna medborgare har samma möjligheter att klara språktestet. Svaret på det är nej. Forskning på språkinlärning i vuxen ålder visar att det är stora individuella skillnader. Dessa skillnader beror inte på olika motivation till att lära sig språket, utan olika bakgrunder och förutsättningar: Vissa invandrare, särskilt äldre, flyktingar, traumatiserade, de med kort eller ingen skolgång och låg grad av skrivkunnighet och ett modersmål som är mycket olikt vårt, har en längre väg att gå för att lyckas. För att dessa invandrare ska ha en möjlighet att lära sig språket behöver de högkvalitativa, tillrättalagda språkkurser, kompetenta lärare, många undervisningstimmar, gott om tid och trygga ramar. Otrygghet kopplat till huruvida de klarar ett språkprov, är inte det de behöver (Strik m. fl. , 2010).
4. Rekommendationer från Europarådet och EU.
Allt fler länder i Europa ställer språkkrav för medborgarskap. Många länder ställer också krav för att få permanent uppehållstillstånd, så som vi gör i Norge, och några ställer krav för tillfälliga uppehållstillstånd och inresa i landet. Vad kan vi göra i stället för att säkra språkinlärning och integration? Europarådet och EU rekommenderar följande:
Det behövs mer forskning på effekten av att ställa språkkrav för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd, men vi vet redan tillräckligt för att vara skeptiska. De som har forskat på detta, varnar för att införa språktester för medborgarskap och uppehållstillstånd, och understryker att konsekvenserna av en sådan politik kan bli segregation och utanförskap, inte integration och språkinlärning.
Cecilie Hamnes Carlsen
professor i norska som andraspråk vid Høgskulen på Vestlandet (HVL)
Edit Bugge
universitetslektor i sociolingvistik/norska som andraspråk vid Høgskulen på Vestlandet (HVL)
Ann-Kristin Helland Gujord
universitetslektor i norska som andraspråk vid Universitetet i Bergen (UiB)
Översättning: Anna Pousette