Forskning med frågetecken

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Forskning med frågetecken - Vad hände egentligen i den svenska debatten och beslutsfattandet om migration och integration under 2010-talet? Hur kom det sig att så många under så kort tid så radikalt bytte position? Varför var det som uppfattades självklart ett år, nästa år var otänkbart, och vice versa? Dessa frågor kommer för utvecklingen av vår kollektiva förståelse att finnas stort värde av att vrida och vända på under tid framåt. Att akademin ägnar tid åt detta är därför värdefullt.

I den nyutgivna boken Migrationen i medierna - men det får en väl inte prata om? (Institutet för mediestudier) finns ett kapitel författat av Niklas Bolin, fil dr i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, Jonas Hinnfors, professor vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet: "Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010-2015".

Forskarna vill analysera tre frågor: 1) i vilken omfattning skriver svenska ledarsidor om invandring och integration? 2) vilka partier diskuteras på ledarsidorna i samband med invandring och integration? Och 3) hur gestaltar svenska ledarsidor invandring och integration - positivt, negativt eller neutralt?

Totalt 1 000 artiklar utgör underlag för studien, från Svenska Dagbladet (225), Dagens Nyheter (337), Expressen (267) och Aftonbladet (171). De har valts ut genom sökning i mediearkivet Retriever Research. På begäran fick jag av Niklas Bolin en lista på de 225 SvD-artiklar som analyserats.
Listan väcker frågor om urvalets träffsäkerhet.

Jag tittar på några artiklar. En är skriven av Claes Arvidsson, "Så har Stockholm blivit mer borgerligt på fyra år" (17/9-10). En aptitlig beskrivning av skattesänkningar, kunskapsfokus i skolan, mer privat vård och omsorgsalternativ, tillämpning av lagen om valfrihet (LOV), samarbete med näringslivet, utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden, ägandepolitik på bostadsmarknaden, naturgas med mera. En gång förekommer ordet integration, i sammanhanget att staden ska få en bättre mix av bostadsformer: "Satsningen på friköp i ytterstaden är också viktig för integrationen. "

En annan artikel signeras Sanna Rayman, "Utan mys får man vackert finna sig i rys" (13/3-13). Den handlar om maktpolitiskt spel, med fokus på socialdemokratin. Som exempel lyfts den migrationspolitiska uppgörelsen, där ordet invandring nämns: "Fem gånger frågade Hedenmo hur MP tänker sig att den rådande politiken ska genomföras om inte genom avvisning med tvång. Ingen gång gavs ett relevant svar. Det närmaste Ferm kom var när hon förklarade att i ’dagens samhälle’ går av- och utvisningar ’inte att undvika eftersom vi har en reglerad invandring’. "

En tredje artikel är skriven av Per Gudmundson, "En svensk tiger" (8/1-15) och handlar om hur Sverige historiskt har agerat i yttrandefrihetsfrågor. Ordet integration nämns en gång: "Sverige valde en något annorlunda väg än den danska, där dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen hårdnackat vägrade att be om ursäkt för publiceringarna. Statsminister Fredrik Reinfeldt tog i stället emot ambassadörer från en rad diktaturer i en ’dialog’ som uppenbarligen var välformulerad. Efter mötet sade Irans ambassadör i Sverige att ’Det här är en bra policy. Vi ska använda yttrandefriheten för integration och inte för splittring eller islamofobi. ’"

Jag har frågat forskarna hur många artiklar totalt som föll inom beskrivningen, hur många som valdes bort i undersökningen, och hur man valde just de 225, men ej fått svar. Min tro är att metoden gör att många av de artiklar som mer än exemplen ovan faktiskt handlar om invandring och integration, har uteslutits. Anledningen är att man enbart använt artiklar som innehåller något av orden "invandr" eller "integrat". Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg kommenterade studien (4/6): "Faktum är att denna ledarsida nästan aldrig använder ordet invandring, just för att det inbegriper väldigt mycket av den öppenhet som är helt oproblematisk och en styrka för Sverige. " Så är ofta fallet även på SvD:s ledarsida; själv brukar jag hellre använda ordet migration eftersom det ger frågan om rörlighet bättre proportioner. Eller för den delen asylsökande, nyanlända eller flyktingar, när så är befogat.

De valda artiklarna har sedan genomgått en kodning utifrån den uppfattade gestaltningen. I mejl säger Niklas Bolin att kodningen av de enskilda artiklarna ska offentliggöras inom kort. Det blir intressant, eftersom denna kodning ligger till grund för den statistik som läggs fram, och ger vid handen att 79 procent av de tusen artiklarna har haft en balanserad/neutral gestaltning av invandring, 3 procent dominerande positiv och 17 procent dominerande negativ.

På statsvetaren Peter Santessons Facebooksida pågår en diskussion om metoden, där alla de tre forskarna bakom studien har gjort inlägg. Såvitt jag kan utläsa bekräftar Niklas Bolin att det fiktiva ledarsticket "Problemet med fallande kvalitet i SFI-undervisningen måste tas på största allvar. Invandrare som kommer får inte den undervisning de behöver. Det riskerar att öka arbetslösheten i gruppen. " enligt forskarnas kodinstruktion skulle falla inom ramen som dominerande negativ.

Santesson lyfter den relevanta frågan om hur man ska värdera sådan statistik: "SvD toppar kritikligan med 30 procent kritiska artiklar. Frågan som då inställer sig är vad som är normala nivåer för hur politiska sakfrågor brukar bevakas av en ledarsida. Hur står det till med ’gestaltningen’ av skolan i landets ledarsidor? Eller gestaltningen av kärnkraften? Gestaltningen av svensk bostadsmarknad? Utan några hållpunkter alls går det inte att säga om de där 30 procenten betyder att SvD varit osedvanligt kritiska i migrationsbevakningen på ledarplats, eller om siffran rent av innebär att de legat närmast normalnivån som råder inom flertalet andra sakfrågor på ledarplats. "

Det krävs ingen doktorsexamen för att begripa att bilden av vad som har sagts på "svenska ledarsidor" med den valda metoden milt uttryckt blir bristfällig. Någon distinktion mellan invandring och invandringspolitik görs inte, vilket det fiktiva ledarsticket ovan visar är ganska viktigt. (På denna redaktion tror vi att invandring generellt är nödvändig och önskvärd, men anser det viktigt att granska politikens utfall och konsekvenser. )

Man kan tycka att forskarna drar väl skarpa slutsatser utifrån detta underlag när de fastslår att "SvD och under senare år Expressen är de tidningar som i störst utsträckning gestaltar invandring och integration i negativa termer, medan motsatsen gäller för Aftonbladet" (fastän den absoluta mängden dominerande positiva artiklar var hos Aftonbladet 5 stycken, Dagens Nyheter 14, Expressen 7 och SvD 7).

Utifrån detta rapporterade sedan SVT Kultur att "SvD-ledare skriver mest negativt om invandring" (2/6). Och medan de tre forskarna på Peter Santessons Facebooksida i ödmjuk ton tillstod att de kritiska metodfrågorna var relevanta och kan diskuteras, fastslog Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson att: "Resultatet är extremt tydligt" och "Vår rapportering har varit balanserad". Därpå upprepade hon den tes som återkommande anfäktas från Aftonbladets ledarsida visavi denna, om "en opinionsjournalistik som monomant och med tilltagande besatthet beskriver invandring enbart som ett hot". Förutom en underhållande enögd läsning av forskningsresultat kan man se inlägget som tämligen illustrativt för det orimliga debattklimat som har omgärdat frågorna.

Att vi behöver diskutera diskussionen är givet. Men ska vi alla bli klokare vore det välkommet med forskning som strävar efter att fördjupa förståelsen, inte som förenklar verkligheten.

Källa - 2016-06-12 08:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+