Första sommarlovet för Alléskolans 200 nyanlända - Alléskolan i Hallsberg har under året tagit emot över 200 nyanlända elever.
På många gymnasieskolor firas slutet på läsåret av betydligt många fler elever än som satte sig i bänkarna i höstas.
Klassrummet är pyntat med glansiga girlanger i gult och blått och blomvaser på borden. I ett hörn har lärarna bullat upp med fika. Runt hälften av eleverna mumsar glatt på Ballerinakex och pistagelängd. Många avstår från godsakerna eftersom denna skolavslutningstorsdag på Alléskolan i Hallsberg infaller under den muslimska fastemånaden, ramadan.
Stämningen är uppsluppen. Några elever håller tal. Läraren Åsa Vedholm Olsson imponerad av ambitionsnivån i klassen.
-Det andra ska göra på nio år ska ni göra på ett år. Och dessutom på ett nytt språk.
Första gången SvD besökte klassen vid Alléskolan var i augusti förra året. Då hade höstterminen just dragit igång och 68 elever som anlänt till Sverige under sommaren skulle börja gymnasiets språkintroduktionsprogram. Personalen kämpade med att fixa lokaler, bänkar och stolar och skolledningen behövde anställa fler lärare.
Under hösten fortsatte nya elever komma till Hallsberg och orterna i närheten. När klassen hade julavslutning för ett halvår sedan var skolan proppfull. Nya elever fick istället sin undervisning på asylboendena.
När klockorna ringde ut för sommarlov förra året gick 150 elever på språkintroduktionsprogrammet. Nu är de 350, en ökning med 133 procent, och skolan håller på att byggas om för att få fler klassrum.
Gymnasiets språkintroduktionsprogram har vuxit också på andra håll i Sverige. Mellan höstterminen 2014 och höstterminen 2015 ökade antalet elever på programmet med 34 procent i hela landet till 18 694 elever, visar en rapport från Skolverket.
Men ökningen har inte varit jämn över skolorna. Trots att antalet elever på språkintroduktion ökade med 4 728 mellan höstterminen 2014 till höstterminen 2015 har antalet skolenheter som erbjuder programmet i princip legat stilla. Av landets 1303 skolenheter på gymnasienivå erbjuder 309 språkintroduktion.
- Det är klart att man kan diskutera på vilket sätt man underlättar integration genom att ha nyanlända i fler skolor. Men det är olika hur man organiserar språkintroduktion i olika kommuner. Det är svårt att bara från de här siffrorna säga om det är ett problem eller inte, säger Cristina Pontis, undervisningsråd vid Skolverket.
Under våren har strömmen av människor som flyr till Sverige minskat, och det har märkts också på Alléskolan. Redan i slutet av januari fick några av dem som fått undervisning på asylboenden plats i skolan och i mars kunde asylboendeundervisningen avvecklas helt. Månaden efter togs ytterligare 30 elever emot och sedan i maj har det kommit betydligt färre, enligt Carina Hellström.
- Vi hoppas att vi får lite stabilitet till hösten, säger Carina Hellström.
En del elever har också slutat på Alléskolan språkintroduktionsprogram, vissa för att de fyller 20 och då får fortsätta på svenska för invandrarare (SFI) eller komvux. Andra anses tillräckligt bra på svenska för att fortsätta på ett annat gymnasieprogram.
Den stora genomströmningen gör att vi knappt känner igen några elever i klassen när vi är med på sommaravslutningen. Ett av få familjära ansikten är Waled Alzoubi från Syrien. När vi träffade honom och hans syster Sohad Alzoubi, i augusti var det deras tredje skoldag i Sverige. Nu är Waled Alzoubi finklädd i vit skjorta och klingar behjälpligt med två blomvaser mot varandra när någon vill hålla tal.
- Det har varit ett positivt år. Vi har gjort många roliga saker ihop, elever och lärare, säger Waled Alzoubi.
Han ska fortsätta på språkintroduktionsprogrammet i höst.
Sohad Alzoubi har fyllt 20 och läser sedan tre månader tillbaka SFI fyra timmar om dagen. Hon saknar sin språkintroduktionsklass. Hon och Waled Alzoubi har flyttat till en etta, där hon sover i en säng och hennes bror på en soffa, för att få billigare hyra.
- Det fungerar bra att bo ihop. Vi har bara varandra, säger Waled Alzoubi.
Varje dag pratar syskonen med sin mamma och sina tre systrar som är flyktingar i Jordanien. De hoppas att resten av familjen ska få komma till Sverige genom anhöriginvandring, men inser att det är svårt.
- Vi är båda över 18 år, så det är en liten chans, säger Waled Alzoubi.
Sohad Alzoubi kom till Europa på en gummibåt som gick från Turkiet till Grekland medan hennes bror som åkte tidigare reste med en större båt som från Libyen. Sedan syskonen reste har bland annat EU:s avtal med Turkiet gjort det betydligt svårare för flyende att ta sig till Europa.
- Jag kan inte fortsätta livet på riktigt innan min mamma och mina systrar kommit hit. Men de kan inte resa som vi gjorde. Jag vet inte vad vi ska göra, säger Waled Alzoubi.