Gasledning oroar USA inför Bidens besök i Sverige - USA känner "djup oro" för det ryskkontrollerade gasprojektet Nord Stream 2 i Östersjön. Vid vice presidenten Joe Bidens samtal med statsminister Stefan Lövfen i Stockholm står energisäkerhet på agendan på amerikanskt initiativ. Sverige kan pressas att agera mot en ny gasledning utanför Gotland.
Kontakterna mellan Sverige och USA är mer intensiva än normalt när Obamaadministrationen går in på upploppet inför presidentvalet i november. Tidigare i år har Stefan Löfven varit i USA på ett officiellt besök, Peter Hultqvist har undertecknat ett försvarssamarbete med sin amerikanske kollega Ashton Carter, Margot Wallström träffar regelbundet USA:s utrikesminister John Kerry.
S-MP regeringen har rest, som det verkar, oöverstigliga hinder mot att diskutera svenskt medlemskap i Nato, men har inga problem att odla nära och förtroendefulla relationer med det i särklass dominerande medlemslandet, USA. En röd tråd i alla kontakter är ökat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete och samförstånd, och skarpa utfall mot Ryssland. Efter mötet i Vita Huset gjordes ett gemensamt uttalande där länderna uttryckte oro för "Rysslands ökade militära närvaro i Östersjöregionen", försöken att "destabilisera Ukraina" och den "olagliga ockupationen" av Krim.
Säkerhetsläget i Östersjön och det ryska trycket mot Baltikum och Ukraina är givna ämnen även vid samtalen mellan Biden och Löfven i Stockholm på torsdagen. Enligt regeringens officiella program kretsar mötet kring globala utmaningar och aktuella frågor bilateralt och internationellt, inklusive Turkiet och Syrien. En särskild punkt är flyktingskrisen. Vita Huset har också meddelat att man vill ta upp energisäkerhet och här är samsynen mellan länderna inte lika given som i andra frågor.
Amerikanska UD:s energisändebud Amos Hochstein har talat om ett energipolitiskt "kallt krig" och uttrycket "djup oro" för president Putins ansträngningar att öka Europas beroende av gasleveranser från Ryssland, särskilt en ny gasledning - Nord Stream 2 - på Östersjöns botten. Ytterligare en ledning skulle fördubbla leveranskapaciteten när den tas i drift 2019. En annan omständighet är att den ryska gasjätten Gazprom just nu driver projektet på egen hand sedan ett beslut i det polska konkurrensverket tvingat europeiska kraftbolag att dra sig ur det styrande konsortiet.
Från amerikansk sida har man ifrågasatt att det rör sig om ett projekt på kommersiell grund och ser istället Nord Stream 2 som rysk maktpolitik avsedd att slå in en kil mellan europeiska länder med olika stora behov av gasförsörjning från Ryssland. Dessutom som ett sätt att skära av Ukraina från framtida inkomster som transitland för rysk gas. Den svenska regeringen har säkert inget att invända mot den beskrivningen. Däremot tyder inget på att S-MP regeringen tänker agera aktivt för att stoppa Nord Stream 2.
I riksdagen har biståndsminister Isabella Lövin tagit upp havsrättskonventionen och "internationella överenskommelser om rätten att dra kablar eller pipelines på havsbotten" med innebörden att regeringens möjligheter är begränsade till rena miljöskäl: "för att kunna stoppa den måste det finnas uppenbara skäl utifrån klimathänseenden". Utrikesminister Margot Wallström har hänvisat till det kommunala självstyret på frågan hur regeringen ställer sig till att Region Gotland hyr ut Slite hamn på motsvarande sätt som när Nord Stream 1 byggdes: "Kommunerna har stor frihet att själva bestämma om de vill ta emot utländska investeringar i kommunal infrastruktur".
Frågan är hur sådana argument biter på en amerikansk vicepresident. Stefan Löfven får räkna med att sättas under press att agera mot gasprojektet på EU-nivå där målet är att undvika ett ensidigt beroende av samma leverantör. Vänskapliga relationer är sällan gratis.