Gör denna krönika skada eller nytta? - Gör journalister som avslöjar troll och hackers nytta? Eller gynnas i själva verket angriparna av att uppärksammas i medierna?
Den italienska tidningen La Stampas Nordenkorrespondent Monica Perosino förbryllades av det plötsliga intresset för hennes artiklar om Sverige. Hon räknade kommentarerna till hundratals per text. Avsändarna var desillusionerade och misstänkt samstämmiga i sin kritik. Oavsett artiklarnas innehåll beklagade kommentatorerna sig över svensk flyktingpolitik och ryssfientlighet. Servrarna lokaliserades till Ukraina och Litauen. Profilerna som kommenterat i sociala medier tillhörde falska konton. Attacken utlöstes av robotar.
Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nyheten om detta har i dagarna fått stor spridning.
Vi vet inget om motivet. Sverige utmärker sig som världens mest liberala i World Values Survey. En frestande måltavla för den nationalistiska alternativhögern. Men “Sverige" kan också ha varit ett kodord bland andra. Programvaran fungerar sannolikt så att den söker efter utvalda ord i artiklarna och letar upp e-postadresser till journalisterna som skrivit dem.
Det är valår och lätt att föreställa sig att trollen riktar sig mot svenska kommentarsfält och svenska journalisters inboxar.
Jag ringer till David Lindahl, it-säkerhetsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han betraktar nyheten från Italien som “på sätt och vis pr för hackers och troll". Angriparen kan ha varit en enskild individ eller en stat på experimenthumör. Det föga lyckade utfallet spelar inte så stor roll.
Om målet var att ge sken av att robotkommentarerna representerade en verklig opinion var påverkansoperationen misslyckad. Men om målet var mer sofistikerat är slutsatsen osäker.
Som om motivet är att påverka inriktningen på journalistiken genom att göra arbetet surt för dem som utför det. Även om journalisterna står emot impulsen till självcensur ändras diskursen. I stället för att diskutera sakfrågorna diskuterar vi troll och främmande makts eventuella inblandning. Diskussionen förskjuts till populisternas hemmaplan.
Det brukar heta att all pr är bra pr och uttrycket äger giltighet. Splittring, osäkerhet och uppmärksamhet är trollens levebröd. Devisen kan också appliceras på stater. För det land som anklagas för påverkansoperationer utomlands kan den interna opinionen - och den politiska ledningen - gynnas av den negativa uppmärksamheten: “Titta vad de anklagar oss för!" Eller: “Titta vad vi är mäktiga som iscensätter allt detta!".
David Lindahl suckar över telefon. “Där har vi ett problem: om vi tar upp och diskuterar påverkansoperationer - gör vi mer eller mindre skada?" frågar han. Han jämför med medieuppmärksamhet kring terrorism och uppgifter om att den främjat terrorrekrytering.
Konsekvensneutralitet är journalistikens förutsättning. Legitima nyheter måste förmedlas oaktat följderna. Men Lindahls poäng är värd att begrunda i metajournalistikens tidevarv. Och ja, visst är jag medveten om att denna text faller i fällan.