Gränspolisen jagar flyktingar med socialtjänstens hjälp - Gränspolisen ska hämta in adresser från socialtjänsten i Göteborgs kommun för att spåra upp gömda asylsökande för utvisning till deras hemländer.
Metoden kritiserades hårt då den i höstas började tillämpas i Skåne.
- Det kommer vi att göra inom ett par veckor, säger Stefan Kristiansson, chef för Gränspolisen i region väst.
I dagsläget söker Gränspolisen i Västsverige efter 2400 efterlysta personer som valt att gå under jorden efter att ha fått ett nej på sina asylansökningar.
Och antalet avvikna beräknas öka rejält i takt med att Migrationsverket betar av de stora högarna med asylärenden som utretts efter den stora flyktingvågen hösten 2015.
Därför kommer Gränspolisen inom kort vända sig till stadsdelarna i Göteborg med en förfrågan om att ta del av adressuppgifter till asylsökande som fått avslag.
- Vi ser på region syd att de har fått ett ganska bra resultat i Malmö kommun och det finns anledning att testa också här, säger Stefan Kristiansson, chef för Gränspolisen i region Väst.
Första adresserna begärs ut inom kortHan tror att de kan kommat att begära ut de första adresserna från stadsdelarna i Göteborg inom några veckor.
Metoden att hämta ut adresser från socialtjänsten fick mycket hård kritik då den började användas i Malmö under hösten - och blev en verklig vattendelare mellan de politiska partierna.
“Fruktansvärt", tyckte Vänsterpartiet, “Egentligen inte så konstigt", sa Socialdemokraterna och “Väldigt positivt", var Sverigedemokraternas betyg då Sydsvenskan avslöjade att adresser begärts - och lämnats ut.
175 barnläkare, psykologer, forskare och andra som jobbar med barn på flykt skrev i december ett öppet brev till regeringen där de krävde ett stopp för socialtjänsternas utlämnande av adresser.
I brevet hänvisade brevskrivarna till barnkonventionens bestämmelser.
Även grupper av socialarbetare protesterade då de inte ville medverka till utvisningarna.
"Rätt mycket tjafs"- Det är rätt mycket tjafs om det vi sysslar med, säger Leif Fransson, operativ chef för Gränspolisen i region Syd, om kritiken.
Han beskriver metoden som framgångsrik då den adress som gränspoliserna får från Migrationsverket efter ett beslut om avslag på asylansökan sällan är korrekt. Genom kommunens socialtjänster har de kunnat få uppdaterade adresser i flera fall.
- Vi har hittat ett trettiotal personer som vi verkställt tillbaka till sina hemländer. Vi går från kommun till kommun, hittills har vi begärt ut adresser i tio, säger Leif Fransson.
Både Leif Fransson och hans kollega i Västsverige hänvisar till en paragraf i utlänningslagen som ger polisen rätt att begära in bland annat adressuppgifter om de behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.
Stefan Kristiansson är väl medveten om kritiken.
- Vi har ett uppdrag att verkställa de ärenden som hamnar hos oss. Det är en del av de metoder vi får använda oss av enligt utlänningslagen, säger han.
Fler följer efterMen i Stockholm har det inte funnits någon sådan diskussion, berättar Håkan Ejdervik, polisintendent vid Gränspolisen i Stockholm.
Där har man inte heller några planer att begära ut adresser från socialtjänsten. De arbetar vidare med framför allt arbetsplatskontroller, berättar han.
- Vi gör arbetsplatskontroller varje dag nästan. Det är i restauranger, biltvättar, nagelsalonger. Och vi gör kontroller i tunnelbanan. Någon sådan diskussion har vi inte haft.
Patrik Engström är chef för Gränspolisen nationellt och han tror att fler regioner kommer följa Skånes och snart Västsveriges exempel. Även om han är noga med att poängtera att varje region fattar sina egna operativa beslut.
- Det har varit omdiskuterat i media, men som metod betraktad finns den i utlänningslagen. Det är ett verktyg som lagstiftaren gett oss. Det är ett effektivt sätt att arbeta, säger han.
Följ utvecklingen i GT:s nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.