Gruvkommun blev flyktingkommun - Gruvarbetare har ersatts av flyktingar i Pajala, ett och ett halvt år efter Northland Resources konkurs. Det har skapat nya jobb i den hårt prövade kommunen.
Men hoppet om att gruvan ska räddas är inte dött.
Saed och Yazan Meslmani har just kommit hem från skolan. Där är det kul, säger Yazan på knagglig svenska och berättar att han tycker bäst om att få spela hockey.
Familjen från Aleppo i Syrien kom till Pajala via Malmö och Skellefteå. Nu bor de i en av barackerna som tidigare var bostäder för gruventreprenörer. När Northland Resources gick i konkurs 2014 stod de plötsligt tomma. Kort därefter ökade flyktingströmmen till Sverige och ägarna började i stället hyra ut till Migrationsverket.
Mer än 700 flyktingar har Pajala, med 6 200 invånare, tagit emot på kort tid.
- Det har skapat 70 nya jobb, säger kommunalrådet Harry Rantakyrö (S).
Jobben är välkomna i Pajala, där arbetslösheten sköt i höjden igen efter gruvkonkursen.
Åren innan kraschen var ett faktum lång nästan allt fokus i kommunen på möjligheterna som den nya järnmalmsgruvan skapade. Harry Rantakyrö var själv en av de 250 anställda på Northland. Han beskriver hur den nästan euforiska stämningen som rådde förbyttes i en slags kollektiv depression, som nu börjar släppa.
- Här har hela tiden varit avveckling, och så blev det utveckling. Det började flytta in folk till kommunen. Nu är man tillbaka på ruta ett igen. Men man måste titta framåt, säger han.
Ett stort vindkraftsprojekt och turistsamarbeten med Finland är två saker som kommunalrådet, utöver flyktingmottagandet, hoppas ska skapa nya jobb framöver.
Samtidigt lever hoppet om att gruvdriften ska återupptas, särskilt som järnmalmspriserna gått upp något igen. Priserna följs i trakten på samma sätt som vädret. Men ju längre tiden går utan att någon tar över, desto närmare kommer konkursförvaltaren ett beslut att montera ner anläggningen.
Flyktingmottagandet har skapat jobb, men också en del spänningar i den lilla kommunen. Några öppna protester har det inte varit, men det skrivs en del kommentarer i sociala medier, berättar Pajalas kommunchef Åsa Allan.
Några tonårstjejer som TT pratar med på stan säger att de inte känner sig trygga.
- De är så många. Och de rör sig alltid i stora grupper. Jag vågar inte gå ut själv längre på kvällarna, och min mamma säger att jag inte får det, säger en av dem.
Erik Mella jobbade också på Northland. Nu är han chef för ett flyktingboende med över 200 personer. Enligt både honom är det framför allt de unga i Pajala som har en negativ inställning till flyktingarna. Det är trist, tycker han, och tror att man måste informera mer om vad människorna som kommer till Pajala har varit med om.
Många av flyktingarna är sin tur frustrerade över bristen på sysselsättning.
- Vi får inte studera, bara barnen, säger en kvinna.
Betydligt fler än de 50 som får plats har anmält intresse för en kurs om bland annat kommunen och det lokala näringslivet som ligger i startgroparna.
Harry Rantakyrö hoppas att åtminstone några av flyktingarna ska vilja bosätta sig i Pajala när de beviljats asyl i Sverige. Trenden med avfolkning som bröts under gruvåren har tagit fart igen. Kommunen budgeterar med en befolkningsminskning på 100 personer om året.
- Även om befolkningen minskar har vi också behov av lärare och personal till vården, säger han.
Akram från Syrien bygger ett nytt datasystem som ska förenkla administrationen på flyktingboendet. I hemlandet har han undervisat på universitetet. I Pajala har han fått svenska vänner, och vill vara kvar.
- Men då måste jag hitta ett jobb här, säger han.