Gymnasielagen har gett Benjamin nytt hopp

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Gymnasielagen har gett Benjamin nytt hopp - Den omdiskuterade gymnasielagen fick till slut godkänt - och hoppet om att få stanna i Sverige tändes på nytt hos tusentals ungdomar.

En av dem är 18-åriga Benjamin från Afghanistan.

Ända sedan Benjamin kom till Sverige för tre år sedan har hans tillvaro kantats av utdragna asylprocesser och negativa besked från Migrationsverket. Trots ovissheten har han fortsatt att läsa både svenska och de ämnen som krävs för att få behörighet till gymnasiet.

En kort tid in på hans första termin på gymnasieprogrammet vård- och omsorg kom beskedet att gymnasielagen fått grönt ljus i Migrationsöverdomstolen - och Benjamin en andra chans.

- Jag trodde inte att det skulle bli verklighet. Det känns jättebra, inte bara för mig utan för så många andra i min situation. När man inte vet vad som kommer hända eller om man kommer att få stanna är det svårt att tänka på något annat, säger han.

Även om Benjamin är lättad tänker han mycket på dem som inte får samma chans. Reglerna för vilka som omfattas av gymnasielagen är specifika och långt ifrån alla uppfyller kriterierna.

- En av mina bästa kompisar i Sverige fick vänta tre år på sitt beslut och nu har han tvingats flytta härifrån. Det skedde så plötsligt. Jag såg hur han kämpade med att lära sig språket och läsa klart gymnasiet och sedan fick han bara lämna. När man är ensamkommande och inte har familj blir kompisarna väldigt viktiga.

De där plötsliga uppbrotten är något som Benjamin kan relatera till. Under hela sitt 18-åriga liv har han försökt bygga en stabil tillvaro utan att känna sig trygg eller välkommen någonstans.

Han föddes in i en shiamuslimsk familj i Afghanistan som fick utstå förtryck på grund av sin minoritetstillhörighet. Efter att båda föräldrarna dött i kriget valde han att fly till Iran.

­- Det blev inte bättre när jag kom till Iran. Afghaner ges ingen frihet där. De får inte gå i skolan och de kan skickas ut i krig när som helst.

När han lämnade sitt liv i Iran hade han varken familj eller en framtid att tala om. Ensam tog han sig hela vägen till Göteborg där han fick stanna en månad innan han placerades i Stockholm.

- Det var väldigt ensamt. Jag kunde varken prata svenska eller engelska. Jag kunde inte ens säga hej.

Det är en annan Benjamin som nu sitter tillbakalutad i en stol på Röda Korsets kontor på Södermalm i Stockholm. Det språk som nyligen var så obegripligt talar han flytande och bredvid honom sitter Emma, storasyster i den familj han levt tillsammans med i två år.

­- Vi fick ett samtal från någon som kände någon som sa att de kände två jättefina killar som behövde någonstans att sova, en av dem var Benjamin. Det dröjde bara två veckor innan vi såg dem som en helt naturlig del av vår familj, berättar Emma.

En andra syster i samma familj är verksam inom Röda Korset och Benjamin har därför tillbringat mycket tid i verksamhetens lokaler. Nästan varje tisdag och onsdag deltar han i läxhjälpstillfällen och syjunta. Den tid som blir över lägger han helst på att läsa böcker, senast Roald Dahls "Häxorna" i svensk översättning, och på att plugga. Favoritämnena är matte och engelska.

- Än så länge går det bra i skolan, det är nog för att jag började lära mig språket så tidigt. För mig var det viktigt för att lära känna kulturen och komma in i samhället.

TT: Vad har du för drömmar?

- När jag var liten lekte jag ofta doktor, i speciella sjukhuskläder som jag hade. Mitt mål har alltid varit att bli sjuksköterska. Jag tycker om att hjälpa människor, särskilt de äldre.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.

Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa.

Lagrådet sågade förslaget och skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den. Migrationsdomstolen i Göteborg bad om EU-domstolens vägledning.

En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.

Sedan den 1 juli 2018 har totalt 11 610 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Fram till nu har 2 300 ärenden avgjorts. Av dessa har 1 406 fått avslag, medan 895 fått bifall.

Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen.

Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.

Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.

Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.

Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.

Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.

Källa: Migrationsverket

Källa - 2018-10-27 09:53

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+