Han som lovar runt, men håller tunt - En rolig historia som har valsat runt i många år sedan handlar om en tidigare politiker som hastigt gick hädan och hamnade i paradiset där Sankte Per tog emot. Sankte Per berättade att det förelåg viss konkurrens om hans själ, varför politikern anmodades tillbringa ett dygn i helvetet och ett i himlen, för att därefter själv välja var evigheten skulle tillbringas.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Politikern tog därför hissen ner till helvetet där Satan öppnade sin svarta port och bjöd honom på golf, drinkar och mat i överdåd. Ett dygn senare tog han hissen upp, där Sankte Per försåg honom med änglavingar och en harpa, lät honom strosa bland molnen, lyssna på fågelsång och inta en lätt och näringsriktig måltid. När dygnet var till ända meddelade han sitt beslut; det fick bli helvetet.
Men när han ånyo klev in och porten stängdes bakom honom, kände han inte igen sig. Istället för golfbanor brann skärselden. Politikern frågade bestört vad som hade hänt. Satan svarade: "När du var här sist var det valrörelse".
I dag talar Stefan Löfven i Almedalen. Välfärden ska utvecklas, inte avvecklas, kommer han att säga. Liksom att hans regering har gjort saker och ting bättre, att Alliansen inte kan hålla sams och att han aldrig kan tänka sig att ge Sverigedemokraterna inflytande. Och att det är "oacceptabelt" med [aktuella exempel på otrygghet]. Att han vill ha väljarnas förtroende att ställa saker till rätta, "tillsammans kan vi göra det". Ungefär så.
Problemet är inte hans goda vilja. Den finns inga skäl att misstro. Bekymret är hans trovärdighet. Om vi exempelvis tittar på ett område som borde vara mammas gata för den som chefar arbetarrörelsen - jobben - vad finner vi då?
"Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020", sade Stefan Löfven 2013, vilket utropades till regeringsmål 2014. Resultat? Prognoser visar att vi når 6,2 procent år 2020. Faktum är att Sverige har backat i EU:s arbetslöshetsliga från plats 12 år 2014, ner till plats 16. Tyskland och Storbritannien ligger på 3,4 respektive 4,1 procent (april 2018).
"Arbetslöshet under sex procent 2018", sade Stefan Löfven i slutet av 2016. Resultat? Prognoser från Konjunkturinstitutet visar på 6,3 procent för innevarande år. Arbetsförmedlingen visar på 6,5 procent för år 2018.
"Inte okej med 70 000 långtidsarbetslösa", sade Stefan Löfven 2012 till Aftonbladet. Det hade han ju rätt i. Men i maj 2018 gick 75 000 arbetslösa utan att ha varit i arbete över två år.
"32 000 traineejobb", lovade Stefan Löfven i valet 2014. Hur gick det? 289 personer har ett traineejobb, vilket motsvarar 0,9 procent av målet.
"Extratjänster" var ett paradnummer i förra valrörelsen som Stefan Löfven gärna lyfte fram. Resultatet av dem? De kostar mellan 2018-2021 runt 28 miljarder kronor, når fel målgrupp och blott sex procent får ett riktigt jobb utan subventioner.
"Moderna beredskapsjobb", försäkrade Stefan Löfven i maj 2016 skulle innebära 5 000 platser. Hur gick det? 2 017 personer har ett beredskapsjobb. Det ska väl också tilläggas att fyra av tio fick jobb på Arbetsförmedlingen.
Stefan Löfven är dock i gott sällskap. Näringsminister Mikael Damberg presenterade hösten 2016 planer på "matchningsanställning", en ny anställningsform för att minska arbetslösheten bland nyanlända och långtidsarbetslösa. Hur gick det? Tillväxtverket fick 50 miljoner kronor under 2017 att fördela till 41 projekt i vilka 1 830 personer deltog. 494 fick jobb efter projekten. Men man fick faktiskt lite till för pengarna, en matchningsapp, en webbaserad HR-funktion för modebranschen och en utbildningsplan för bantekniker.
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) sade 2015 att en realistisk målsättning var att "nyanlända invandrare ska vara i jobb inom två år". Resultatet hittills? 7 procent av de nyanlända arbetar utan subventionerad anställning efter avslutad etableringstid, trots långvarig högkonjunktur. Fast om man tar med "Extratjänster", "Nystartsjobb" och studier blir det 42 procent. Sysselsättningsgraden når inte 50 procent 5 år efter en nyanländ flykting fått uppehållstillstånd (fast regeringen kommer att ändå att tala om det som en framgång, för det var 7-8 år tidigare, och det var förstås sämre).
Och inför riksdagsvalet 2014 lovade Ylva Johansson att vända Arbetsförmedlingens (AF) nedåtgående trend med "en nystart". Hur har det gått efter den? Endast en (1) procent av svenska folket har förtroende för AF. Myndigheten kostar 80 miljarder kronor per år. IT-projektet "Job Skills" kostade 100 miljoner kronor innan det fick läggas ner. Allt färre företag använder sig dessutom av AF vid rekrytering.
Regeringens flaggskepp i integrationsarbetet är "snabbspåren". Den goda tanken är att människor som kommer till Sverige ska få en snabb väg in i det yrke de är utbildade för och där det råder brist på arbetskraft.
Hur har det gått? 1 338 personer deltar i ett snabbspår. Antal personer i etableringsuppdraget förväntas uppgå till 67 780 personer. Och det är med dessa spår som dem SJ och Banverket sköter; flera står stilla eller har få deltagare trots stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Exempelvis saknades det närmare 5 000 kockar i november 2016. I mars 2018 deltog 49 personer i kockspåret.
Det kan ha blivit fler sedan dess. Alla resor börjar som bekant med ett steg. Och den inledande historien är verkligen inte avsedd att likna statsministern vid helvetets herre. Se det bara som en välment påminnelse om att det är valrörelse. Han och hans närmaste kollegor har lovat saker förr.