Häpnadsväckande att USA uppfyller Erdogans dröm - Vad betyder uppgörelsen mellan USA och Turkiet? President Trump hyllar det som en stor dag för civilisationen. Samtidigt får Turkiet allt det velat ha. SvD reder ut läget.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Efter tio dagars turkisk offensiv skickade USA:s president Donald Trump sin duo Mike & Mike - vicepresident Pence och utrikesminister Pompeo - till Turkiet för att tvinga landet till eftergifter. Detta efter att hundratals civila syrier har dödats, otaliga har skadats och 300 000 människor befinner sig på flykt.
Efter timmar av förhandlingar med Turkiets president framträdde Pence och Pompeo på en presskonferens i Ankara och presenterade resultatet, som visade sig vara häpnadsväckande.
Turkiet får allt det strävat efter under många år. De ges rätt att etablera en säkerhetszon 32 kilometer in på syriskt område, dit de kan flytta två miljoner syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet. Från denna zon ska dessutom alla kurdiska SDF- och YPG-styrkorna dra sig tillbaka under ett fem dagar långt eld upphör.
I utbyte slipper Turkiet de sanktioner som USA har infört, som straff för den blodiga offensiven, och de man hotat Turkiet med.
Trump twittrade att det var en "stor dag för civilisationen" och påstod att folk försökt få till en sådan lösning under många år.
Med "folk" måste han menat den turkiska regeringen. Den har velat ha den här lösningen under lång tid, men USA:s tidigare försök att förhandla fram en lösning som tog hänsyn till både turkarnas och kurdernas behov bröt samman. I stället blev det nu Turkiets önskemål som ensamt tillgodosågs.
Några timmar efter presskonferensen gick Amnesty International ut och fördömde de krigsbrott, mord och olagliga attacker som den turkiska militären och dess allierade gjort sig skyldiga till under offensiven.
Organisationen har samlat in vittnesmål från personer på plats, granskat medicinska rapporter, videofilmer och annan dokumentation.
"Turkiska militären och dess allierade har visat ett hänsynslöst åsidosättande av civila liv, och genomfört olagliga, dödliga attacker mot bostadsområden som har dödat och skadat civila" konstaterar Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo.
Den växande kritiken mot den turkiska krigföringen och de hotande amerikanska sanktionerna borde ha gett USA kraft att pressa Turkiet till några eftergifter. Att det inte tycks ha skett beror sannolikt på att Erdogan är mästare på att spela ut sina vänner mot varandra.
Turkiet är med sitt strategiska läge och stora militärmakt ett land som både USA och Ryssland vill vara allierade med. Turkiet är med i Nato men har ändå köpt ryska robotsystem och odlat relationen till Ryssland.
Samtidigt är Ryssland allierat med den syriska Assadregimen, som inte vill ha turkiska trupper i sitt land. Därför har Ryssland under de senaste dagarna krävt att Turkiet bara får gå in tio kilometer in i Syrien, enligt ett avtal från 1998 som gav Turkiet rätt att bekämpa terrorister längs gränsen.
USA vill ha tillbaka Turkiet som sin bästis och vrida det ur Rysslands grepp. Ur ett strategiskt långsiktigt perspektiv är det mer attraktivt än att stödja kurderna i ett Syrien som president Trump helst vill lämna helt.
Överenskommelsen med USA stärker Erdogans position i förhandlingarna med Ryssland om vad ska ske i nordöstra Syrien. Eldupphör-avtalet sträcker sig fram till mötet mellan president Erdogan president Putin i Sotji i nästa vecka.
USA hoppas förmodligen att det ska bli en vändpunkt och att Turkiet återigen kommer att orientera sig mer mot USA igen. Det sker då till priset av deras tidigare allierade i kriget mot IS, de syriska kurderna.