Hård motvind för laglig asylväg - - Sverige är ensamt om att prioritera de här frågorna, säger Maria Ferm inför Miljöparties dag i Almedalen.
Sedan början av året leder hon regeringens utredning om lagliga vägar in i Europa. Syftet är att ta fram förslag som öppnar andra möjligheter än de livsfarliga resorna på fullpackade båtar på Medelhavet och i syrefattiga lastutrymmen som människor på flykt tar i brist på andra alternativ. Resultatet ska presenteras 31 december 2017.
Sveriges regering kämpar för att EU-länderna ska ta ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet inom unionen. Det ser mörkt ut: Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien signalerar att de vill stänga sina gränser. Men Maria Ferm säger att hon ändå är hoppfull.
- När det gäller att skapa ett omfördelningssystem tror jag absolut att det finns möjligheter att bygga allianser inom EU. Länder som Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Danmark vill gå åt det hållet.
Hon ser dock en risk att frågan blivit brännbar efter Storbritanniens folkomröstningsbeslut om ett EU-utträde.
- Jag är orolig för att fler länder är rädda för att den typen av diskussioner ska bubbla upp om man går vidare med ett omfördelningssystem, säger hon.
Maria Ferm riktar även blicken bortom Europa.
- EU behöver en ny flyktingpolitik. Men vi behöver också lyfta frågan till FN-nivå, säger hon.
Hon hoppas särskilt på två möten i september: ett FN-möte om laglig migration inriktat på bland annat arbetskraftsinvandring, och ett som initierats av USA:s avgående president Barack Obama om globalt ansvar för flyktingfrågan där Sverige är ett av sex värdländer.
Den flyktväg som de flesta asylsökande tog till Sverige och Tyskland förra året, Balkanrutten från Turkiet via Grekland, är nu stängd genom det kontroversiella avtal som EU slöt med Turkiet i mars.
EU-ländernas regeringar fick hård kritik för att göra upp med den turkiska regeringen som kränker yttrandefriheten och mänskliga rättigheter. Maria Ferm försvarar uppgörelsen med samma argument som statsminister Stefan Löfven.
- Avtalet är mycket problematiskt och jag påstår inte att Turkiet är ett säkert asylland. Men vi i Sverige gjorde det bästa man kunde göra i ett läge där många andra länder i Europa vill gå åt ett annat håll. Det var avgörande att vi fick in formuleringar om att den internationella asylrätten ska gälla.
Men enligt Amnesty har Turkiet motat tillbaka flyktingar vid gränsen mot Syrien i strid med den internationella asylrätten. Frågan är vad avtalstexten som Sverige stred för är värd.
- Det återstår att se. Det är viktigt att formuleringarna finns med så att man kan följa upp det, säger Maria Ferm
EU:s avtal med Turkiet är enligt Maria Ferm ett sätt att, som hon uttrycker saken, "outsourca flyktingpolitiken" genom att flytta asylprövningarna utanför unionens gränser.
- Det är en utveckling som jag har varit orolig för. Med avstånd ökar risken för inhuman behandling och ökad rättsosäkerhet i bedömningarna, säger hon.
I utredningen om lagliga vägar ingår frågan hur människor på flykt från konfliktområden ska få hjälp till utresor via EU-ländernas ambassader. Maria Ferm tar avstånd från idén att göra det möjligt att söka asyl på ambassaderna och invänta uppehållstillstånd i närområdet.
- Det är oerhört viktigt för asylrättens bevarande att man snarare pratar om hur man kan ta sig legalt till Europa, säger hon.
Däremot vill Miljöpartiet att Sveriges ambassader beviljar humanitära visum så att de som vill söka asyl i Europa kan ta sig förbi gränserna. Men Socialdemokraterna och Stefan Löfven har sagt nej med motiveringen att Sverige inte kan ha ett eget spår vid sidan av de andra EU-länderna.
Maria Ferm bidrog själv till att stänga en laglig väg in i Europa när hon i riksdagen röstade ja till den skärpta tillfälliga lag som gör det mycket svårt för flyktingar som kommer till Sverige att återförenas med sina familjer.
Hennes argument är att situationen i höstas, då historiskt många asylsökande kom till Sverige på kort tid, ändrade den politiska spelplanen.
- Vi var oroliga för att förslag från SD och M om att stänga gränserna helt skulle bli verklighet. Det här var det minst dåliga
Hon säger också:
- Det är en stor förändring och vi är fullt medvetna om att det kommer att drabba enskilda. Därför kommer vi att göra allt vi kan för att den här lagen så snabbt som möjligt ska avskaffas.
Bor i Stockholm men växte upp i Falsterbo och har bott i Malmö där hon studerade migrationsfrågor vid högskolan.
Blev invald i riksdagen 2010 då hon genom personkryss slog ut Karin Svensson Smith. Ansvarade för MP:s uppgörelse med den dåvarande alliansregeringen om en generösare flyktingpolitik. Är sedan valet 2014 gruppledare för MP i riksdagen.
Leder regeringens utredning om lagliga vägar in i EU. Utredningen är en del av den flyktingpolitiska uppgörelse som regeringen och de borgerliga partierna slöt i oktober 2015.
Uppehållstillstånd för flyktingar blir tidsbegränsade i stället för permanenta.
För familjeåterförening krävs att personen som fått uppehållstillstånd kan försörja sig. Det innebär att barn som har en förälder i Sverige kan bli kvar i krigsområden eller flyktingläger under flera år i väntan på den svenska asylprövningen.
Men för barn och barnfamiljer som sökt asyl före den 25 november 2015 gäller den gamla lagen där permanenta uppehållstillstånd är regel.
Lagen är tidsbegränsad och gäller tre år från 20 juli 2016.
Alla riksdagspartier utom C och V stödde lagen i riksdagen. Syftet är att minska antalet asylsökande.