Högersegern i Polen bäddar för konflikt - Högernationella Lag och rättvisa, PIS, vann söndagens parlamentsval efter en inflammerad valrörelse som splittrat Polen, enligt vallokalsundersökningar. Nu hotar omstridda ingrepp i rättsstaten.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
BONN Långa köer ringlade sig framför vallokalerna i Polen och i London, Berlin och Stockholm när cirka 30 miljoner polska väljer röstade i ett val som i förväg betecknats som ett ödesval.
På spel stod fortsatt högernationellt styre och konfrontation med EU eller en seger för oppositionen som lovat att riva upp omstridda ingrepp i domstolsväsendet och de statliga medierna.
Med 61 procent, efter 51 procent i valet för fyra år sedan, var valdeltagandet rekordhögt. Något som oppositionspartiernas hade hoppats skulle slå mot regeringspartiet.
I stället blev det enligt första siffror på kvällen en klar seger för PIS som fick nästan 44 procent av rösterna och 239 av underhusets 460 mandat. Oppositionsalliansen KO under ledning av medborgarplattformen PO fick drygt 27 procent och 130 mandat. Vänsteralliansen under ledning av socialdemokraterna SLD fick cirka 12 procent, polska folkpartiet PSL omkring 10 procent och den extrema högergruppen Konfederation drygt 6 procent.
- Vi har nu fyra års hårt arbete framför oss eftersom Polen måste förändras ytterligare, förklarade PIS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Segern kom i spåren av en ettrig valkampanj i vilken PIS utmålat Hbtq-rörelsen som aggressiv och antipolsk och samtidigt lovat miljardtunga välfärdssatsningar riktade mot barnfamiljerna, pensionärerna och låginkomsttagare.
Oppositionens svaga punkt var att den saknar både karismatiska ledare och ett valprogram som kunnat matcha regeringssidans vallöften.
EU kritiserar att rättsstaten undergrävs och domare underkastas politisk styrning. Men för många polacker finns det viktigare frågor: den eftersatta vården, de många osäkra "skräpjobben" och den tunga vardagsekonomin.
Mycket av detta har Lag och rättvisa tacklat medan oppositionen fortfarande förknippas med en nyliberal ekonomisk politik och den så kallade chockterapin efter kommunismens fall.
Eller som sexbarnsmamman Agata Sawicka nyligen sa i ett SvD-reportage om de höjda barnbidragen och utbyggnaden av välfärdsstaten.
- Jag är inte överens med regeringen i många frågor. Men för oss, för vår familj och våra barn har Lag och rättvisa varit bra.
- Så det är klar att vi är tacksamma.
Det lär ha gett utdelning i valbåset.
Jaroslaw Kaczynski, som leder PIS och är Polens mäktigaste politiker, är övertygad om att han har en mission.
I hans ögon har Polen kapats av det gamla systemets nomenklatura, alltså många av landets högsta domare, åklagare och representanter för medierna.
Kaczynski är fast besluten att bygga ett nytt Polen.
- Efter valet går vi tillbaka till domstolsreformen, försäkrade Kaczynski nyligen i en tv-intervjun och anklagade det internationella samfundet för att ha lagt hinder i vägen.
Han kommer också att stärka greppet över energipolitiken för att kunna bygga ut kolkraften. Han vill också vrida tillbaka utförsäljningen av polskt näringsliv till utländska ägare - cirka 60 procent av bankerna är utlandsägda - och förstärka välfärdspolitiken med höjda minimilöner och pensioner.
I skolundervisningen ska det läggas mer vikt vid patriotiska frågor, medan obligatorisk sexualundervisning fortsätter att vara tabu.
Inget annat land får mer EU-stöd än Polen, och polackerna vet att detta är livsavgörande. Ett öppet krig med Bryssel kommer Lag och rättvisa inte att riskera. Däremot lär ett PIS-styrt Polen fortsätta att bromsa i omstridda frågor som en gemensam flyktingpolitik, mer överstatlighet och en klimatpolitik som bannlyser kolkraften.
Lugn och ro väntas råda fram till det polska presidentvalet våren 2020. Detta för att inte skrämma bort EU-vänliga väljare. Skulle PIS vinna även detta val är det fritt fram för ett stöddigt Warszawa att utmana Bryssel - men utan att för den skull riskera ekonomiska nackdelar.
Tf