I skuggan av Syrienkriget svälter barnen i Jemen. - Den arabiska våren 2011 kom med hopp om förändring, en ljusare framtid och kanske rent av demokrati. Även till människorna i Jemen. Och även i Jemen grusades förhoppningarna.
Det som redan tidigare var arabvärldens fattigaste land står nu på randen av en svältkatastrof.
Enligt Rädda Barnen hotas omkring 400 000 barn i det krigsdrabbade Jemen idag av svält, uppgav Ekot på torsdagen. Två miljoner barn under fem år är undernärda. Drygt 18 miljoner människor av en total befolkning på drygt 26 miljoner, behöver humanitär hjälp.
Jemen är ännu en berättelse om ett lands långsamma nedstigande i kaos - en resa som omvärlden inte heller i detta fall har varit förmögen att hindra.
Våren 2011 växte oppositionen mot den sittande presidenten Ali Abdullah Saleh, som efter omfattande demonstrationer till sist tvingades lämna ifrån sig makten till vicepresidenten Abdrabbu Mansour Hadi.
Den hårdföre Salehs avgång innebar inget slut på motsättningarna. Huthirebellerna, som under flera årtionden kämpat mot Saleh, utnyttjade tillfället och Hadis svaga ställning för att ta kontroll över stora delar av nordvästra Jemen.
Saleh stannade kvar i kulissen med sikte på att återta makten. Trupper lojala mot Saleh slåss numera tillsammans med Salehs forna fiender bland huthirebellerna. En gemensam fiende gjorde de gamla fienderna till allierade.
En redan invecklad konflikt blir inte mindre komplicerad av att sunnitiska terrorgrupper knutna till al-Qaida och Islamiska staten också härjar i landet.
Våren 2015 gick konflikten in i en ny och blodigare fas när en koalition av arabiska länder, anförda av Saudiarabien, inledde en bombkampanj. Bombräderna är urskillningslösa. Sannolikt rör det sig i flera fall om krigsbrott, bedömer FN.
Konflikten har också en religiös dimension som efter hand blivit allt mer uttalad. Den kan beskrivas som sunni mot shia, men är i praktiken betydligt mer komplicerad än så.
Mot bakgrund av utvecklingen i Libanon, Syrien och Irak befarar Saudiarabien att Iran ska skapa ännu en shiamuslimsk allians - den här gången med de jemenitiska huthirebellerna och med udden tydligt riktad mot det sunnitiska kungadömet och huset Saud.
Jemen har därmed blivit skådeplatsen - ännu en - för en kraftmätning mellan två stater som båda strävar efter att dominera regionen: det shiamuslimska Iran och det sunnitiska Saudiarabien.
En förklaring till att kriget i Jemen inte fått så stor uppmärksamhet är sannolikt och helt krasst att konflikten inte föranlett några större flyktingströmmar till Europa.
Den i särklass största gruppen som sökte asyl i något EU-land mellan tredje kvartalet 2015 och tredje kvartalet 2016 var syrier: 425 880 av totalt 1 377 465 sökande. Jemen finns inte med bland de 30 vanligaste ursprungsländerna.
Jemen syns inte heller i Migrationsverkets statistik där de 15 mest frekventa ursprungsländerna redovisas separat.
Till skillnad från Syrien är ingen stormakt direkt inblandad i krigshandlingarna. Det minskar intresset för konflikten, men borde samtidigt underlätta möjligheterna att hitta en politisk lösning. Och omvärlden har all anledning att försöka få slut på de strider som bidrar till att hota stabiliteten i hela regionen. De initiativ som tagits i FN har dock inte lett någon vart.
Världssamfundet borde ha förmåga att ta sig an mer än en allvarlig konflikt i taget. Men det är som om inbördeskriget i Syrien upptar allt intresse, suger åt sig allt syre.
Allt medan den utsatta civilbefolkningen i Jemen lämnas i stort sett åt sitt öde.
Sverige är sedan årsskiftet ordförande i FN:s säkerhetsråd. Om utrikesminister Margot Wallström (S) och regeringen vill göra skillnad för de hundratusentals jemenitiska barn som hotas av svält, så är det nu det gäller.