Idlibs öde kan avgöras på toppmöte

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Idlibs öde kan avgöras på toppmöte Senaste nytt om flyktingkrisen

Idlibs öde kan avgöras på toppmöte - Mycket står på spel när de tre ledarna som kontrollerar kriget i Syrien sätter sig vid förhandlingsbordet. Denna gång i vad som kan vara krigets slutfas - men under hot om en regimoffensiv.

- Krisen i Idlib står förmodligen högst på dagordningen, säger Syrienkännaren Aron Lund.

Det är tredje gången som presidenterna i Ryssland, Turkiet och Iran möts om Syrien inom ramarna för den så kallade Astanaprocessen. Och fredagens toppmöte i Teheran kommer att bli en kraftmätning mellan Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdogan och Hassan Rohani, spår Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

- En huggsexa pågår i landet, där det egentligen inte är syrierna själva som bestämmer över sin framtid, säger Hammargren, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Turkiet, som står på rebellernas sida, samt den syriske presidenten Bashar al-Assads allierade Iran och Ryssland, drivs alla av egna intressen i landet.

Turkarna vill förhindra en regimoffensiv mot gränsprovinsen Idlib, något som skulle kunna driva ytterligare minst 800 000 syrier på flykt mot det egna landet. Ankara vill också behålla andra protektorat i nordvästra Syrien samt förhindra att ett kurdisklett och USA-stött självstyre i nordöstra Syrien permanentas.

- Det kan inspirera kurder i Turkiet i kampen för självstyre.

För Moskvas del är det centralt att behålla sin nyvunna status som stormakt i regionen, där Ryssland har återfått fotfästet genom Syrienkonflikten. Regeringen i Teheran har å sin sida satsat mycket pengar, militär förmåga och människoliv på att hålla al-Assad kvar vid makten.

SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg

- Iran vill ha utdelning vid Syriens återuppbyggnad, här finns både inflytande och pengar att tjäna, säger Hammargren.

Teheran vill också säkra en landlänk genom Irak och Syrien till de allierade i Hizbollah i Libanon.

Hittills har varken fredssamtalen i Astana eller FN:s fredsprocess varit speciellt framgångsrika. Men när regimen kontrollerar så pass stor del av Syrien går konflikten sannolikt in i slutskedet och samtalen kan bli annorlunda. Den mest akuta frågan rör Idlib, den sista provins som kontrolleras av den väpnade oppositionen mot al-Assad. Regimen tros förbereda en storskalig offensiv för att ta över området, med rysk hjälp.

- Här är Turkiet viktigt för de har redan inflytande i Idlib. Kommer de att tillåta en attack? Kommer de att hjälpa rebellerna att kämpa emot? säger Aron Lund som är knuten till Utrikespolitiska institutet.

Turkiet vill inte se en offensiv och det ger landets regering incitament att tala med de andra parterna för att se om invasionen går att göra på ett sätt som minskar antalet flyktingar, enligt Lund.

- Till exempel att rebellerna får behålla vissa områden dit människor kan fly. Det kan vara så att Ryssland och al-Assad resonerar likadant, att de tills vidare nöjer sig med att ta över de viktigaste områdena i Idlib så att al-Assad kan sitta säkert.

Lund betonar behovet av att tänka "utanför boxen" för att kunna nå en överenskommelse och börja diskutera exempelvis vad som ska hända med alla som är på flykt. Det är dock okänt hur nära eller långt ifrån en uppgörelse Iran, Turkiet och Ryssland står. I Teheran ska också framtiden för Syrien i ett större perspektiv diskuteras. Lund tror att det är möjligt att Syrien efter kriget kommer att förbli ett land som i praktiken är delat.

- Det finns områden som Turkiet har ännu tajtare kontroll över än Idlib och det är inte säkert att de alls planerar att lämna tillbaka dem. Oavsett var gränserna dras kommer de inte att bli godkända eller officiella. Men man kanske hamnar i ett läge där det är lugnt.

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statens förtryck under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet upptrappades och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter.

Försöken att mäkla fred i Syrien löper längs två parallella spår. Mötet i Teheran ingår i det som kallas Astanaprocessen, som påbörjades formellt i Kazakstans huvudstad Astana 2015.

Det andra är den FN-ledda fredsprocessen där ett antal samtal hållits i schweiziska Genève mellan företrädare för Syriens regering och oppositionen.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-09-07 09:03

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+