Ingenjören som valde barnen - Vi träffas på ett kafé en av dessa osedvanligt varma sensommardagarna i Malmö. I byggnadsingenjören Noor Dhyaas barndomsstad, Bagdad, når temperaturen helt andra höjder, långt över fyrtiostrecket vid denna tid på året.
Noor Dhyaa valde utbildning för att hon är intresserad av arkitektur, renovering, inredning, färg och av olika material. Att få jobb i Sverige utifrån sin irakiska utbildning har visat sig besvärligare än vad hon hoppades på när hon kom till Sverige med sonen för sju år sedan.
- Min man hade kommit tidigare. Hasan var åtta månader när han träffade sin pappa första gången.
Kvar i Bagdad finns mamma och två syskon. Släktingar finns i Österrike och England.
- Min pappa dödades av Saddams regim. Det är lättare för min bror och syster att vara kvar. De är singlar har jobb och inga barn.
Svårigheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden gjorde att familjen under en period försökte att flytta tillbaka till Bagdad. Stor hemlängtan spelade också in.
Det blev inte som de hade tänkt och hoppats. Våld och laglöshet präglar staden gjorde tillvaron osäker.
- Nuvarande regeringen är nästan värre än den förra. Man måste muta sig fram. Barn kidnappas och försvinner. En del av staden är vacker, som i Tusen och en natt. Bakom finns stor fattigdom.
Det som tynger både Noor Dhyaa och hennes man Zaidoon, som tittar förbi på vägen till jobbet som busschaufför, är att de har tvingats lämna de gamla föräldrarna.
- Vi har varit tvungna att välja mellan våra föräldrar och våra barn. Första generationen invandrare förlorar mycket. Våra barn förlorar lite mindre. Våra barnbarn ännu mindre.
Nu i höst planerar Noor Dhyaa att helt byta spår och hoppas att det lättare ska ge jobb.
- Jag ska komplettera några kurser i svenska och samhällskunskap, så att jag kan söka till Malmö högskola. Jag skulle vilja gå lärarprogrammet eller jobba med barn.
I mån av tid och möjlighet är Noor Dhyaa engagerad Europeiska föreningen för människors utveckling och en förening i Rosengård där hon hjälper invandrare och flyktingar tillrätta i Malmö.
- De har lämnat allt. Man får försöka stödja dem steg för steg in i samhället. Det sämsta med Malmö är den rasism som finns mellan olika grupper och att det finns människor som kommer hit och inte följer lagen. Det bästa är alla olika kulturer, friheten, alla restauranger. Men det är en lång resa för att integreras.
Om vägen dit säger Noor Dhyaa så här:
- Det är viktigt att respektera alla kulturer och religioner. Du bjuder på dig och jag bjuder på mig, säger Noor Dhyaa och menar att religionen är ett sätt för människor att lära sig leva tillsammans. Religion handlar om kärlek, fred och respekt. Man kan välja att använde den på goda eller onda sätt.
Från: Bagdad, Irak.
Bor: I Malmö.
Yrke: Byggnadsingenjör.
Familj: Maken Zaidoon, busschaufför, dottern Hala och sonen Hasan. Mamma, bror och syster i Bagdad.
Fritid: Skogen, biblioteket, leka och klättra med barnen. Musik, "gärna flamenco som är en mix av europeiskt och arabiskt. "
Favoritställe i Malmö: Kafé Selma.