Inte lånat en enda krona för flyktingkrisen - De beräknade kostnaderna för migration och integration har nästan halverats mellan årets och förra årets höstbudget. Finansminister Magdalena Andersson (S) slår samtidigt fast att regeringen inte behövt låna en krona för att finansiera flyktingkrisen.
När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade den rödgröna budgeten för 2018 på Rosenbad under onsdagsmorgonen kunde hon visa på reformer för över 40 miljarder kronor.
En bidragande orsak till att rekordbudgeten är möjlig är att kostnaderna för migration och integration kraftigt har minskat. Bakgrunden är flyktingkrisen 2015 då totalt nästan 163 000 sökte asyl i Sverige varav 114 000 under årets sista fyra månader.
- Vi har inte lånat en enda krona för att finansiera flyktingkrisen, utan vi har betalat av på statsskulden under hela den här mandatperioden, säger Magdalena Andersson.
Det har närapå skett en halvering i prognoserna på ett år. I höstbudgeten förra året för 2017 räknade regeringen med utgifter för migration och integration på 73 miljarder kronor under året (en prognos som sänkts under året).
I årets budgetproposition för 2018 räknar regeringen med kostnader på drygt 40 miljarder kronor för de två utgiftsområdena migration och integration.
Slutsumman för enbart migrationsområdet landade på 41,2 miljarder kronor 2016 efter flyktinghösten. Den summan väntas enligt regeringen minska till runt 15 miljarder 2018 och till 9 miljarder 2020.
Regeringen hade i förra höstbudgeten räknat med att kostnaderna för utgiftsområdet integration skulle landa på 32 miljarder i år (nu tror man 26 miljarder och ungefär samma för 2018 på grund av minskade kostnader för kommunersättningar). Om tre år räknar regeringen med att integrationskostnaden minskar till 14 miljarder kronor.
Samtidigt tillkommer kostnader på runt tre miljarder kronor för nyanländas etablering som nu har flyttats till ett annat utgiftsområde: arbetsmarknad och arbetsliv.
Magdalena Andersson pekar även på regeringens fortsatta arbete framåt och utmaningen med att få nyanlända i arbete. Det handlar om tydligare krav under etableringen av nyanlända där kraven blir de samma för nyanlända som för andra, om utbildningsplikt och om att utöka samhällsinformationen tidigt i processen.
- Vi förstärker även möjligheterna till arbetsträning i etableringsuppdraget och underlättar för snabbspår och en särskild satsning på utrikes födda kvinnor, säger Magdalena Andersson.
SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt är skeptisk:
- Det är glädjande om det är så men kan vara en glädjekalkyl, men regeringen räknar ofta fel och får skjuta till pengar i ändringsbudgetar. Vi skulle få ner kostnaderna med hela vår inriktning inte minst med att knyta välfärdssystem till medborgarskapet, det pressar kostnaderna väldigt mycket.