Inte rättssäkert att förlänga migrationslag

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Inte rättssäkert att förlänga migrationslag Senaste nytt om flyktingkrisen

Inte rättssäkert att förlänga migrationslag - Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar i många fall inte av att göra de bedömningar som krävs till följd av den tillfälliga migrationslagen. Lagstiftaren måste arbeta för en förutsebar lag som säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden, skriver Erica Molin, Sofia Rönnow Pessah och Martin Nyman, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

Parallellt med regeringsdiskussionerna pågår en fråga som är av stor betydelse för många i Sverige som oroat längtar efter att återförenas med sin familj - vad händer efter att den tillfälliga migrationslagen upphör i sommar? Vi uppmanar lagstiftaren att läsa en dom som Migrationsöverdomstolen meddelade nyligen, innan ett eventuellt förslag om förlängning av lagen tas fram.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För tre år sedan, den 24 november 2015, annonserade regeringen att möjligheten till att beviljas uppehållstillstånd i Sverige kraftigt skulle begränsas. Den "tillfälliga lagen" som därefter togs fram, begränsar rätten till familjeåterförening betydligt. För många människor som flytt krig och förföljelse innebär lagen att de måste försöka bygga upp sitt liv här medan deras närmaste familj lever kvar i det de själva tvingades fly från.

En stor grupp av dem som kommit till Sverige de senaste åren kommer från Syrien. Alla som flyr från Syrien bedöms i dag ha ett skyddsbehov. I Sverige beviljas de i stor utsträckning uppehållstillstånd som "alternativt skyddsbehövande" och har enligt den tillfälliga lagen som huvudregel ingen rätt att återförenas med sin familj.

Det finns ett litet utrymme i lagen för att beviljas uppehållstillstånd ändå, men det är en mycket snäv ventil. Regeringens uppfattning var att undantaget endast skulle komma att bli aktuellt i något enskilt fall under de tre åren som lagen ska gälla.

Undantaget utgör ett svårtillämpbart verktyg som ställer höga krav på Migrationsverket och migrationsdomstolarna att göra bedömningar enligt bland annat Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.

I vårt arbete som juridiska ombud i familjeåterföreningsprocesser har vi tyvärr sett att Migrationsverket och migrationsdomstolarna i många fall inte klarar av att göra sådana bedömningar. Bland annat beror detta på att förarbetena till lagen är mycket bristfälliga och inte lämnar vägledning till rättstillämparen.

Vi på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar kom i september med en rapport om de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen där vi bland annat uppmärksammade undermåliga bedömningar i avgöranden från både myndighet och domstolar.

Avgörandet från Migrationsöverdomstolen (MIG 2018:20) som kom nyligen är ytterligare ett exempel på detta. Målet handlar om en 8-årig pojke som hade bedömts som alternativt skyddsbehövande i Sverige och nekats rätten att få återförenas med sina föräldrar som är kvar i det krigsdrabbade Syrien. Pojken har mått mycket dåligt av att vara separerad från sin familj. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen nekade familjen uppehållstillstånd med hänvisning till den tillfälliga lagen och huvudregeln om att familjeåterförening inte ska beviljas.

Vi på Rådgivningsbyrån gick ideellt in som ombud i Migrationsöverdomstolen för att säkerställa att familjen fick juridisk hjälp. Generellt finns inte rätt till ett offentligt biträde i den här typen av ärenden.

Migrationsöverdomstolen gav familjen rätt till familjeåterförening och konstaterade följande:

"Sammantaget finner Migrationsöverdomstolen att den inskränkning av rätten till respekt för familjeliv som det innebär att i detta fall neka klagandena uppehållstillstånd inte står i rimlig proportion till regeringens angivna syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande. "

Domstolen la också stor vikt vid barnkonventionen i sitt avgörande och hänvisade till FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer.

Domen är viktig. I den pekar Migrationsöverdomstolen bland annat på ett fall från Europadomstolen där en familjeseparering i två år bedömdes vara för lång tid för barn i unga åldrar att vara ifrån sina föräldrar. Det rör sig alltså inte om något enstaka fall som påstods när lagen började gälla, utan unga barn kan generellt inte vara separerade från sina föräldrar i över två år utan att det är fråga om en kränkning av Europakonventionen och barnkonventionen. Den tillfälliga lagen ska gälla i tre år.

Hur många ärenden som hunnit passera under tiden den gällt och som inneburit en kränkning av Europakonventionen och Barnkonventionen är svårt att säga men att dessa ärenden finns - och att det kommer bli desto fler om lagen förlängs - är uppenbart. Ju länger tid lagen gäller, ju fler nekade familjeåterföreningar kommer vara i strid med Sveriges internationella åtaganden.

Det är lagstiftaren som har att säkra att våra lagar uppfyller våra internationella skyldigheter - det kan och bör inte vara upp till enskilda handläggare. Om den tillfälliga lagen förlängs i sin nuvarande utformning lämnas enskilda beslutsfattare på myndighet och domstolar fortsatt att försöka orientera i var dessa gränser går. Detta föranleder ett oförutsebart och godtyckligt system på migrationsområdet vilket samtliga partier säger sig vilja motverka.

I detta fall får nu familjen möjlighet att leva tillsammans. Samtidigt återstår ett så stort antal oklarheter i den tillfälliga lagen att det är omöjligt för Migrationsöverdomstolen att täppa till dem alla med klargörande praxis. Det gäller särskilt eftersom lagens giltighetstid är oklar. Med så lite tid kvar tills den tillfälliga lagen upphör nästa sommar står det redan nu klart att det är för sent för lagstiftaren att arbeta fram förarbeten till en eventuell förlängning av lagen som i tillräcklig utsträckning skulle skydda berörda personers konventionsskyddade rättigheter.

Lagstiftaren måste ta sitt ansvar för att säkerställa en förutsebar lag som på riktigt - och inte bara på papper - säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden. Domen från Migrationsöverdomstolen och de bristfälliga avgörandena från underinstanserna i målet är tydliga exempel på att den tillfälliga lagen i sin nuvarande utformning inte förmår göra detta.

Erica Molin
generalsekreterare vid Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Sofia Rönnow Pessah
ombud i målet och jurist vid Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Martin Nyman
ombud i målet och jurist vid Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Källa - 2018-11-24 10:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+