IS barnen Moralisk skyldighet att agera

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

IS barnen Moralisk skyldighet att agera Senaste nytt om flyktingkrisen

IS barnen Moralisk skyldighet att agera - Sverige har ingen skyldighet att aktivt gå in i flyktingläger i Syrien för att hämta barn till IS-anslutna svenskar, enligt en professor i folkrätt.

Men Rädda Barnen anser att Sverige har en moralisk skyldighet att ta hem barnen.

- Är en svensk medborgare någonstans i världen i akut problem finns det inga bestämda regler i folkrätten som säger att Sverige har en skyldighet att åka dit aktivt och hämta och hjälpa personen hem, säger Said Mahmoudi, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Uppåt ett 80-tal barn till svenskar som anslutit sig till terrorgruppen IS uppskattas befinna sig i flyktinglägret al-Hol i den kurdkontrollerade delen av Syrien.

Men utrikesdepartementet kommer inte att ta några initiativ till att barnen tas till Sverige. Den som vill få konsulär hjälp måste i stället infinna sig på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Något som i de allra flesta fall är helt omöjligt för familjerna att göra.

- De mänskliga och moraliska aspekterna är väldigt starka. Men någon folkrättslig skyldighet finns inte. Finns det dessutom allvarliga risker eller svåra hinder kan staten alltid säga att man inte vill äventyra någon annans liv för att rädda dessa barn. Det är så man resonerar nu, säger Said Mahmoudi.

Undantaget är om en svensk medborgare kränkts av en annan stat. Då har Sverige, enligt professorn, både en möjlighet och en skyldighet att agera.

- Men i det här fallet rör det sig om ett område som inte är under någon stats suveränitet, dit personer, i det här fallet barnens föräldrar, själva valt att resa och delta i ett krig, säger han.

Rädda Barnen anser att Sverige, utifrån barnkonventionen, har ett ansvar för att hämta barnen.

- Vi menar att Sverige både har ett legalt ansvar och en humanitär och moralisk skyldighet att agera, säger Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen.

- En sådan här situation, då det handlar om svenska barn som är oskyldiga till sina föräldrars brott, är väldigt svår. Då är det kanske inte den legala grunden som är det primära utan de humanitära skälen som måste väga väldigt tungt.

Ola Mattsson säger att situationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i de läger som barnen befinner sig i.

- Det är mycket svåra förhållanden. Många barn är undernärda, har lunginflammationer eller andra sjukdomar, så det är en extremt farlig plats att vara på. Därför är det viktigt att man tar ut så många barn som möjligt och att de europeiska länderna tar ansvar för sina medborgare, säger han.

Enligt Rädda Barnen bör Sverige säkerställa att barnen har resehandlingar.

- När det gäller annat praktiskt så är det ett fåtal, om någon, som inte har anhöriga i Sverige som är beredda att hämta eller finansiera resor till Sverige. Det Sverige behöver göra är att se till att barnen får resehandlingar, säger Ola Mattsson.

- Vi möter familjer som är beredda att gå långt för att lösa det praktiska, men de kan inte förhandla med kurdiska myndigheter eller utfärda resehandlingar, det måste regeringen hjälpa till med, säger han.

Bland de svenska minderåriga som befinner sig i lägret uppges göteborgska IS-rekryteraren Michael Skråmos sju barn finnas. Barnen uppges vara föräldralösa, men deras släktingar försöker få hem barnen till Sverige. Kurdiska myndigheter vill dock inte släppa ifrån sig barnen, utan en officiell begäran från Sverige. Samtidigt säger utrikesdepartementet att Sverige inte kan agera utan en förfrågan från kurdiska myndigheter.

- Visserligen har kurderna en egen förvaltning, men att begära en formell ansökan från kurderna är bara att gömma sig bakom formaliteter, anser Said Mahmoudi.

Andra länder har tagit hand om övergivna barn. Enligt Rädda Barnen har Frankrike tagit hem en mindre grupp föräldralösa barn och Tyskland har tagit hem barn från Irak under de senaste dagarna.

Även Ryssland, Indonesien, Kazakstan och Trinidad har tagit hem barn vars föräldrar misstänks vara anslutna till IS.

- Det är flera länder som har exakt samma problem. Man måste fatta ett beslut som är hållbart, genomförbart och också har visst nationellt stöd, säger Said Mahmoudi.

Omkring 300 personer har sedan 2012 rest från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst terrororganisationen IS.

Cirka hälften av dem har återvänt.

Ett 50-tal av IS-anhängarna har tidigare bedömts som döda och runt 100 personer tros ha befunnit sig kvar i konfliktområdet. Siffrorna är dock osäkra.

Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.

Återvändandet började mattas av 2016. De senaste åren har det rört sig om ytterst få.

Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.

Källa: Säpo

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-04-11 06:01

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+