Istället för att gnälla över tiggare smek en kind - Jag ser henne varje dag jag går till jobbet. Hon drar runt på en kundvagn full av gamla tidningar och täcken. Halvsover på bänken utanför tunnelbanespärrarna. En gång gav jag henne en korsordstidning, hon verkar gilla att lösa korsord, eller om det kanske är sudoko. Jag borde prata mer med henne, men är väl för feg och vill inte klampa på. Jag är inte säker på hur bra hon kan svenska heller, nån sa att hon kanske är från Tyskland. Nån annan att hon inte vill ha hjälp från socialen. En tredje att vi själva får ta ansvar över vår egen situation.
Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Och inom mig, varje gång, hör jag den där gamla sången jag minns från mammas lp-skiva. Den som hon fick av morfar för att han tyckte att texterna var lika vackra som de gamla folkvisor han brukade sjunga.
Gamla älskade barn.
Vad drömde din mamma om när du blev till?
Gamla älskade barn.
Gamla älskade barn.
Melodin ökar i styrka för varje nytt inlägg jag läser om "krafttag mot tiggeri och uteliggande". Texter som går ut på att städa bort misären ur vår åsyn. För att det ju är så jobbigt att behöva se det där. Få skuldkänslor för att man inte har pengar att ge, ångest över att eländet aldrig tycks upphöra. Och att det har mage att krypa sig inpå det egna!
Barbro Hörbergs "Gamla älskade barn" kom ut 1974 på skivan med samma namn. Två år sedan avled hon i cancer. Gemensamt för texterna är att de handlar om rädsla, otillräcklighet och de strategier som människor tar till för att finna mening i livet, konstaterar Alexandra Sundqvist i sin biografi "Barbro Hörberg - med ögon känsliga för grönt". Nu står hon där på scenen på Storsjöyran i Östersund och högläser valda stycken ur sin bok. Hennes ord varvas med Barbro Hörbergs egna, tolkade av artister som Frida Hyvönen, Sibille Attar och Linnea Olsson.
Storsjöyran har tidigare gjort liknande arrangemang - hyllat Allan Edwall och Kjell Höglund. Just den här föreställningen kommer också att fortsätta med en turné i oktober i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm.
Stämningen i spegeltältet, som belgiska spegeluppsättare ägnat hela dagen att bygga upp, är just så där familjär och sorlig som man kan tänka sig att det var på de "tabaréer" som Barbro Hörberg, Lars Forssell och Monica Nielsen med flera uppträdde på under det sena femtiotalet. Men när Mattias Alkberg framför "Gamla älskade barn" är det knäpptyst.
Barbro Hörbergs text får en sällsam aktualitet 40 år efter att hon författade den. "Vilken dag upphör ett barn att vara barn?" blir till ett aldrig så tydligt inlägg i debatten om ensamkommande flyktingbarn. Och låtens inledande ömsinta rader de enda vi bör upprepa när vi får för oss att det vore bäst för det allmänna välbefinnandet om uteliggare och tiggare kunde undanröjas.
Där på en bänk har en gammal solstråle just somnat in.
Vinden smeker hans kind som ingen har rört vid på länge, länge…