Junckers ord en önskelista inte löften - Lika lön för alla ska gälla, och EU måste samarbeta mer militärt. Det sade Jean-Claude Juncker i sitt stora tal till medborgarna. Och att britterna lämnar EU är inte början till slutet för unionen, försäkrade luxemburgaren.
På onsdagen höll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sitt årliga "State of the Union"-talet i EU-parlamentet i Strasbourg, alltså ett linjetal om EU-samarbetet i stort och smått.
Vanligtvis så är talet i Strasbourg både ett försök att lugna ner och stoppa missnöjda medborgare från att strömma till EU-kritiska populistpartier, och ett bländade försvar för unionen själv.
Luxemburgaren inledde med sedvanliga rader om att EU måste fördjupas, och att nationella intressen inte får styra samarbetet. Men han aktade sig också för att förarga dem som tycker att EU lägger sig i enskilda länders politik för mycket.
- EU lever och frodas av mångfald. Samtidigt så vill EU inte avskaffa nationalstaterna. Vi förstör inte, vi vill bygga. Vi vill bygga ett bättre EU, sade Juncker balanserat.
Därefter kastade han sig över en lång rad konkreta ämnen. Först om brexit:
- Våra vänner runtom i världen undrar om detta är början på EU:s upplösning. Vi beklagar brexit, men EU självt är inte i riskzonen, sade Juncker.
Regeringen i London vill innan de lämnar unionen försäkra sig om ett fördelaktigt, lösare samarbetsavtal med EU för framtiden. Exempelvis så vill britterna ha tillgång till EU:s inre marknad, men samtidigt slippa denna marknads heligaste ko: att gränserna ska vara öppna och rörligheten fri. Omöjligt, menar Juncker.
- Det blir inget à la carte-tillträde till den inre marknaden, sade ordföranden kort, trots att han mycket väl vet att hans ord inte är det sista i frågan: EU-ländernas regeringar kan mycket väl vilja gå britterna till mötes.
En stor del av luxemburgarens tal handlade också om migrationen och om att "försvara" EU:s yttre gränser - en helomvändning från förra årets tal, som var ett passionerat försvar för människors rätt att söka skydd i Europa.
- Jag vill att 200 gränsvakter och 50 fordon placeras på gränsen mellan Turkiet och Bulgarien. Vi kommer att försvara gränserna och kontrollera alla som vill gå över. Alla ska registreras, sade ordföranden.
- Vi har börjat se solidaritet kring flyktingkrisen. Men den måste vara frivillig, den måste komma från hjärtat och kan inte tvingas fram, sade Juncker, och hoppades säkert att hans ord skulle bära hela vägen till Budapest.
De ungerska väljarna ska snart folkomrösta om EU-ländernas uppgörelse från förra året om att dela upp asylsökande mellan sig. Regeringen i Budapest har fört en aggressiv kampanj för att folket ska säga nej till både flyktingmottagande och tvång från Bryssel.
Junckers uttalande om att solidaritet inte får bli ett tvång kan antingen vara ett försök att dämpa ungersk EU-fientlighet - eller ett tecken på att han givit upp om att få med sig alla EU-länder kring flyktingfördelning.
Juncker försvarade också principen om lika lön för lika arbete i EU - ett inte okontroversiellt uttalande i framför allt länder i det tidigare Östeuropa, som protesterar mot att rikare länder i väst, som Sverige, kräver att lokala löneregler ska gälla även för EU-migranter på kortare utlandsjobb.
Luxemburgaren förespråkade också mer militärt EU-samarbete, som ett militärhögkvarter i Bryssel som ska styra gemensamma insatser, och en gemensam EU-försvarsfond.
Jean-Claude Junckers tal ska ses som en önskelista, inte som löften. Besluten i EU klubbas av de 28 ländernas regeringar och EU-parlamentet, och Juncker kan inte agera ensam.