K G Bergström frågar ut Jan Björklund (L)

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

K G Bergström frågar ut Jan Björklund (L) - Expressens K-G Bergström gör under dryg en vecka tuffa utfrågningar med ledarna för våra åtta riksdagspartier.

I dag: Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Här är hela intervjun - ord för ord.

Här hittar du alla K-G Bergströms partiledarutfrågningar.

K-G Bergström: I går i partiledardebatten sa Stefan Löfven plötsligt att ni verkar ha hoppat av energiförhandlingarna. Men sedan fick man intrycket att så inte alls skett. Berätta, vad har hänt?

Jan Björklund: Jag vet faktiskt inte vad han syftar på. Vi är en del av energikommissionen som just nu är inne i ett intensivt arbete.

Vad han kan ha syftat på är att de borgerliga har lagt fram ett gemensamt förslag som ni inte står bakom.

- Vi har ju den synen att Sverige behöver kärnkraften i framtiden också. Det är naturligtvis där vi har en delvis annan syn än många andra partier, dock inte alla andra partier.

Det får er att hoppa av?

- Vi tänker inte hoppa av. Men för att vi ska vara med på det beslut som så småningom ska tas måste det ändå vara så att Sverige behåller kärnkraften i framtiden.

Håller ni på att bli alliansens "svaga länk"? I fjol ställde ni inte upp på försvarsuppgörelsen, i höstas gick ni ensidigt fram med en invit till Socialdemokraterna om en skattereform och nu tycks ni hålla på att ställa er vid sidan av energiförhandlingarna också.

- Vi är ju fyra olika partier. Jag är kritisk till det försvarsbeslut som togs i fjol. Vi får se var den här energiuppgörelsen hamnar, men den linje som den rödgröna regeringen driver just nu är jag väldigt kritisk till. Till sist måste man ju ta ansvar för Sverige. Att vi har ett starkt försvar, att vi har en energipolitik som är ansvarsfull. Jag tycker det är bra om vi når breda överenskommelser. Det finns också ett antal överenskommelser som vi sex partier har träffat nu. Men vad gäller energin får vi se var det landar. Strävan är en bred överenskommelse.

Är ni beredda att höja fastighetsskatten eller den kommunala fastighetsavgiften som den formellt heter?

- I de bostadsförhandlingar som förs finns det behov av att göra en del åtgärder som kostar pengar. Vi behöver sänka flyttskatten till exempel. Avskaffa flyttskatten, sänka flyttskatten. Det finns andra insatser som också behövs och kostar pengar. De åtgärderna behöver finansieras. Där är det inte uteslutet med till exempel en viss uppjustering av den kommunala fastighetsavgiften. Vi talar naturligtvis inte om att återinföra den gamla fastighetsskatten.

Med hur mycket?

- Det går inte att säga, men det är inte dramatiskt på något sätt. Det är ändå i så fall för att finansiera en del andra åtgärder, men det finns också andra sätt att finansiera. Vi har inga sådana förslag. Däremot kan det bli nödvändigt i en bostadspolitisk uppgörelse för att finansiera andra åtgärder som är viktiga.

Samtidigt säger ni på er hemsida att ni vill ha kvar den nuvarande nivån.

- Ja, precis. Vi har inga sådana förslag. Däremot, precis som det vi pratade om nyss, när man ska göra en bred uppgörelse mellan många partier går det inte att utesluta. Vi har också bostadspolitiska förhandlingar mellan partierna.

Ändå är ni det enda parti, möjligen vid sidan av Vänsterpartiet, som överhuvudtaget vill diskutera en höjning av fastighetsskatten. Den i varje fall för borgerliga väljare absolut känsligaste skatten som fick dem att gå ut på gatorna och protestera. Ser du inga problem med att ni nu är först med att vara beredda att höja den?

- Vi har inga förslag om att höja den. Precis som alla andra partier som är med i bostadsförhandlingarna, partier från den nuvarande regeringen och de fyra allianspartierna. Om vi når en uppgörelse om en del åtgärder och finansiering kan den typen av åtgärder ingå.

När ni presenterade förslaget till skattereform var ni också inne på använda det här. Så det verkar mera seriöst än vad du vill tillstå.

- Det är riktigt. Inom ramen för en större skattereform är det en helt annan sak. För då är det så här. Sverige har världens högsta skatter på arbete i dag. Och det är olyckligt för det är arbete som skapar vårt välstånd. Vi måste pressa skatterna nedåt på arbete. Marginalskatter, inkomstskatter, värnskatten. Vi måste sänka detta. Vi har samtidigt stora behov av resurser till skolan, försvaret, polisen och allt möjligt. Då måste vi höja en del andra skatter. Då är det skatter på konsumtion som måste höjas. Det kan vara moms, det kan vara skatt på boende. I ett sådant paket är det fullt möjligt.

Är det inget problem att inte ens Socialdemokraterna är beredda att höja den?

- Om sex partier enas kommer alla att stå bakom detta. Annars sker det ju inte. Vill man ha en uppgörelse om bostadspolitik där man till exempel ska ta bort flyttskatten måste det finansieras. Flyttskatten är väldigt central för den har blivit ett stort hinder, den gör att många medelålders personer inte flyttar.

Ovanpå det här har ni inom bostadssektorn också andra förslag som är kontroversiella för en del. Ni vill fasa ut ränteavdragen, ni vill införa marknadshyror i nyproduktion. Är det så att du nästan söker upp inslag som väldigt många tycker illa om?

- Man får i alla fall inte vara rädd för att fatta kontroversiella beslut när de är nödvändiga. När det gäller hyressättningen, hyresregleringen, i Sverige är den mycket av grundorsaken till att vi har en bostadskris. Det lönar sig inte att bygga hyresfastigheter i Sverige. Och lönar det sig inte så, hör och häpna, byggs det inte så mycket, utan man bygger i stället kommersiella fastigheter eller bostadsrätter. Vi behöver också bygga hyresrätter i Sverige. Då har vi en planekonomisk hyresreglering som är allt annat än liberal. Den behöver förändras.

Vilka hyresnivåer tror du att det blir om det blir marknadshyror i nyproduktion?

- Det var bra att du sa det för det är i nyproduktion. Vi tänker oss inte detta i de hus som redan finns, de blir ju inte fler för att man ändrar hyressättningen. Men för nyproduktionen behöver vi producera mer. Jag tror att den inflyttningshyra man har i dag i nyproduktion ligger väldigt högt. Jag tror inte den kan höjas speciellt mycket mer för det kommer inte att finnas människor som betalar mer. Men problemet i dag är att den som bygger en fastighet kan inte lita på att hyresnämnden efter ett antal år, hyresnämnden är ett organ som kan bestämma hyran, inte går in och sänker hyran. Därför att de har de makt att göra i dagens system. Det är där skon klämmer. Det gör att många som vill bygga inte vågar ta risken för man är rädd att man aldrig får tillbaka de pengar man sätter in när man bygger huset. Hyresnivån blir alltså inte högre än i dag, men man får bort den här risken efter några år att hyresnämnden justerar ned hyran.

Ni säger ju också nej till subventioner av produktion av hyreslägenheter. Hur förklarar du att nu och enligt de prognoser som finns för de närmaste åren bygger S och MP dubbelt så många lägenheter per år som ni gjorde?

- Nja, det byggdes 30 000 när vi tog över …

27 000 i snitt åren 2006 - 2013 eller 2007 - 2014 och nu är det uppe i över 54 000.

- 2015 byggdes det 45 000 lägenheter och det var vår politik så klart för de var ju igångsatta innan. Det ökade från 30 000 2006 till 45 000. Det ökade med 50 procent under vår regeringstid. Men det behöver öka mer, det är ingen tvekan om det. Nu med den väldigt stora inströmning vi har av nya svenskar behöver vi bygga ännu mer. Då behöver vi ge oss på hyresregleringen och en hel del andra regelförenklingar.

Har ert namnbyte märkts på något annat sätt än i en uppmärksammad logga?

Skulle det inte behövas någon kursjuster

Källa - 2016-05-30 17:59

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+