Konvertiter får inte en rättvis bedömning

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Konvertiter får inte en rättvis bedömning Senaste nytt om flyktingkrisen

Konvertiter får inte en rättvis bedömning - Migrationsverkets beslut i prövning av konvertitärenden är rättsosäkra och i strid med mänskliga rättigheter, skriver Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand, Skandinaviska människorättsjuristerna.

Förra hösten tog den asylsökande konvertiten Mahmoud sitt liv. Den 20-årige afghanen Mahmoud hade döpts i Pingstkyrkan i Jönköping, och gått en alphakurs om kristen tro, men efter fjärde avslaget på sin asylansökan orkade han inte leva längre.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Denna tragiska händelse blev startpunkten för initiativet till konvertitutredningen, där 76 frikyrkoförsamlingar på 64 orter i Sverige har samlat in underlag gällande 619 personers asylprocess. Dessa 619 personer är alla afghanska medborgare som sökt asyl i Sverige mellan 2015-2018, och samtliga personer är döpta och aktiva medlemmar i de aktuella församlingarna.

Att just afghanska asylsökande valts ut är mot bakgrund av att Afghanistan, enligt bland annat Open Doors World Watch List (WWL) 2018, rankas på andra plats i världen över länder där det är som mest farligt att leva som kristen och där kristna utsätts för extrem förföljelse.

Konvertitutredningens kvantitativa analys visar att nästan 70 procent av undersökningens konvertiter får avslag på sin ansökan genom att tron inte bedöms som genuin. Om konversionen anförts sent i asylprocessen är siffran i stället över 80 procent avslag. Vidare visar undersökningen att den politiska tillhörigheten hos migrationsdomstolens nämndemän får remarkabelt genomslag där SD-nämndemännen ger avslag i 93 procent avfallen medan motsvarande siffra för V-nämndemännen är 15 procent.

Hur bedömer då Migrationsverket om den asylsökande är kristen eller inte? Kan lackmustestet vara att sökanden skall kunna redogöra för samtliga högtider i det kristna kyrkoåret, detaljerat kunna rabbla tio Guds bud och kunna beskriva skillnaderna mellan olika kristna samfund och grenar av protestantismen och katolicismen?

Vår juridiska analys visar att Migrationsverket ställer mycket höga kunskapskrav på förmågan att resonera kring komplexa teologiska frågor men att personliga trosupplevelser knappt tillmäts någon betydelse. Migrationsverket har i sitt senaste rättsliga ställningstagande på området angett att den muntliga utredningen skall vara "helt avgörande" för bedömningen av genuin religiös övertygelse. Vår juridiska utredning visar att Migrationsverkets överbetoning på den muntliga utredningen och extremt högt ställda kunskapskrav inte överensstämmer med riktlinjerna från FN:s flyktingorgan UNHCR och att Migrationsverket inte heller lever upp till riktlinjerna som pekar på att samtliga omständigheter, som hänsyn till sökandes ålder, utbildningsnivå och bakgrund, måste vägas in i en helhetsbedömning samt att utredarna ska ha den relevanta kunskap som krävs och förhålla sig objektiva.

Analysen visar att det främst är konvertitens intellektuella förmåga att reflektera kring sin tro som är det avgörande, vilket leder till att det snarare är den intellektuella kapaciteten än själva tron hos konvertiten som bedöms och att konvertiternas faktiska religionsutövning, dop, tillhörighet och engagemang i den lokala församlingen tillmäts liten eller ingen betydelse.

Begreppet religion och religionsfrihet innefattar enligt internationell praxis både yttre manifestationer och inre övertygelser. När svenska myndigheter skiljer dessa åt och i praktiken helt bortser från yttre manifestationer vid bevisvärderingen blir prövningen obalanserad och missvisande. Exempelvis har det saknat betydelse om någon levt som en aktiv troende kristen under flera års tid och detta har inte räknats som en betydelsefull omständighet vid bevisvärderingen.

Vår analys visar att det saknas expertis hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna vad gäller trosövertygelser och religion. För att bedöma om någon är genuint troende måste det anses vara helt fundamentalt att expertis finns hos myndigheterna för att se till att bedömningen av trosövertygelsen faktiskt överensstämmer med den aktuella trons läromässiga och rituella innehåll samt dess praktiska utövande. I dagsläget fattas avslagsbeslut, med brist på expertis, samtidigt som intyg från de teologiska experter som de asylsökande åberopar, som kyrkoledare, teologer, präster och pastorer från olika samfund, knappt tillmäts något bevisvärde i sammanhanget. Detta kan jämföras med exempelvis hbtq-ärenden där inget avslagsbeslut får fattas utan att en hbtq-expert har granskat och godkänt beslutet.

Rätten att byta tro är en grundläggande mänsklig rättighet liksom att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl. Vår juridiska analys i konvertitutredningen visar emellertid att Migrationsverkets bedömningar ofta är i strid med internationell rätt om mänskliga rättigheter. Europadomstolen, FN:s tortyrkommitté och riktlinjerna från FN:s flyktingorgan UNCHR ger nödvändig vägledning när det gäller tillämpning av internationella konventioner på området men analysen visar på systematiska brister hos Migrationsverket i bedömningen av dessa. Sammantaget är konvertitutredningens slutsats att Migrationsverkets beslut i prövning av konvertitärenden är rättsosäkra och i strid med mänskliga rättigheter.

Ruth Nordström
chefsjurist Skandinaviska människorättsjuristerna
Rebecca Ahlstrand
jurist, Skandinaviska människorättsjuristerna

Källa - 2019-04-10 21:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+