Kravet som kan ge nytt krig och avgöra nästa presidentval - Iran ska följa det avtal som USA har brutit - det kräver president Trumps egen administration. Det är den intressanta konsekvensen av ett allt större konflikthot runt Persiska viken, som kan avgöra nästa presidentval.
Donald Trump planerade att lansera sin omvalskampanj inför valet 2020 på tisdagskvällen i den 27-gradiga värmen i Orlando, Florida. Där tog supportrar plats redan måndag morgon för att få se presidenten. Det enda hotet mot evenemanget verkade vara åskväder och spridda skurar.
En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Men tusentals kilometer bort pågår en annan aktivitet som kan påverka amerikansk politik - och nästa presidentval om runt ett och ett halvt år.
För Iran har nu meddelat att landet inom kort bryter stadgarna i den internationella kärnkraftsöverenskommelsen från 2015, framförhandlad under Obamas administration. Enligt den får Iran ha ett lager av max 300 kilo låganrikat uran. Sådant uran duger till en reaktor för att framställa elektricitet, men inte för en konventionell atombomb.
Som svar skickar Trump fler trupper till Mellanöstern.
Men i maj 2018 deklarerade presidenten att USA självt överger avtalet med Iran, ett av Trumps oftast upprepade vallöften från 2016. Sedan dess har hårda ekonomiska sanktioner återigen riktats mot regimen i Teheran.
Och nu inträffar det något märkliga att Trumps egen administration kräver att Iran följer det avtal som USA självt brutit.
- Vi fortsätter kräva att den iranska regimen inte skaffar kärnvapen, att den följer sina överenskommelser med det internationella samfundet, sade utrikesdepartementets talesperson Morgan Ortagus i måndags i Washington enligt nyhetsbyrån AP.
Presidentens idé att använda "maximum pressure", maximalt tryck, mot ett land som USA vill få att ändra sitt beteende har använts flera gånger redan. Handelskriget med Kina är ett exempel, hoten om handelstullar mot Mexiko är ett annat.
Det behöver inte vara en dålig strategi. Peking ligger i förhandlingar med Washington och Mexiko verkar försöka hantera strömmen av flyktingar mot USA.
Men fallet Iran, och i viss mån även Nordkorea, är annorlunda. Det handlar inte om hot om tullar och tariffer utan om kärnvapen, eller åtminstone potentiella kärnvapen. Varken Teheran och Pyongyang är villiga att förhandla med Washington. Två toppmöten med Kim Jong-Un har resulterat i noll. Och USA har spelat bort sin diplomatiska trovärdighet genom att bryta ett avtal man nu kräver att någon annan ska följa.
Iran kan vara på väg att bli en sorts upprepning av den kubanska missilkrisen i oktober 1962, när en ung och djärv Kennedy till slut stirrade ned Nikita Chrusjtjov och fick Sovjet att backa. Om det går väl, vill säga. Går det på värsta tänkbara sätt så hamnar USA i ännu ett krig i Mellanöstern.
Bortsett från själva kriget så finns flera inrikespolitiska problem med det för Trump. Ett: han har lovat att avsluta krig, inte starta nya.
Två: amerikanska folket ser inte Iran som en särskilt allvarlig fiende till USA, enligt en Gallup-mätning från 2019. Den främsta fienden är Ryssland, tycker 32 procent, medan bara 9 procent pekar ut Iran. Kina hamnar på andra plats med 21 procent.
Och tre: med USA:s längsta krig i Afghanistan ännu pågående borde det vara näst intill omöjligt att trumma upp entusiasm för en ny väpnad konflikt.
Om Trump är den fredspresident han utgett sig för att vara så är det alltså inte den vägen han bör ta för att stärka sig inför presidentvalet den 3 november 2020, när omvalskampanjen nu drar igång officiellt (den har redan varit igång i flera månader). Även den mest inkompetenta demokratiska presidentkandidat kommer att kunna använda ett iranskt krig som opinionsmässigt vapen mot Trump.
Vita huset står dock inför ett knepigt dilemma: att lära sig applicera "maximum pressure" mot en trotsig motpart, som man menar är en aspirerande kärnvapenmakt, utan att samtidigt låta sig luras in i ett nytt krig. Huruvida Vita huset har den kompetensen eller inte kan visa sig bli avgörande i november 2020.
Tf