Kriget är nästan slut men alla kan inte åka hem

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Kriget är nästan slut men alla kan inte åka hem Senaste nytt om flyktingkrisen

Kriget är nästan slut men alla kan inte åka hem - "Dags att åka hem - kriget är slut nu. " Det får vi syrier höra emellanåt. En del kan åka tillbaka - och gör det faktiskt då och då. Men för många är det omöjligt att återvända så länge Bashar al-Assad sitter vid makten.

Nu höjs en del röster - en del från "gamla" invandrare - att nyanlända syrier ska åka hem. Detta efter att den syriska regimen, med hjälp av ryskt flygunderstöd och Iran, nästan har vunnit kriget.

En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Och det finns många som faktiskt kan åka tillbaka, och leva under Bashar al-Assad. Det är samma grupp som inte hade haft några större problem med att stanna i Syrien även under kriget.

I de syriska länen Latakia, Tartus, Hamah, Suwayda, och en stor del av Damaskus, var läget förhållandevis stabilt.

Men de som verkligen behövde lämna Syrien gjorde det på grund av regimen - som nu är mycket starkare än 2012. De kan inte åka tillbaka.

Dessutom får de som fick flyktingstatus, drygt 11 000 personer, inte besöka sitt hemland enligt Migrationsverkets regler. Myndigheten tar deras hemlandspass och ger dem svenska resedokument.

Men de som fick en annan typ av uppehållstillstånd än flyktingstatus får, tekniskt sett, åka hem. Och en del - de som inte har problem med regimen- gör också det, och kommer sedan tillbaka till Sverige.

Men tusentals människor finns på den syriska säkerhetspolisens listor över personer som ska gripas. Den risken fanns före flykten, och den finns nu efteråt. I Syrien finns sex säkerhetstjänster med 27 enheter som arbetar självständigt. Det är fullt möjligt för en person att samtidigt vara efterlyst av flera av dessa.

En del har kallats till militärtjänst, obligatoriskt eller som reserv, under tiden de har vistats i Sverige. Nu är de efterlysta och kan riskera livet om de återvänder.

Det finns även en grupp som aldrig var i Syrien under kriget. De hade kunnat fortsätta sina liv i de stabila arabiska gulfstaterna, eller Grekland, där de arbetade i flera år innan den syriska revolutionens utbrott.

Syrier i allmänhet kom inte heller till Sverige för att de saknade tillgång till grundläggande mänskliga behov. Men när upprorsmakarna 2013-2014 insåg att världen inte skulle stödja dem mot diktaturen, förstod de att deras kollektiva dröm - att införa demokrati - inte skulle förverkligas.

Då började de söka ett nytt värdigt liv i ett annat land där man kan få medborgarskap - och ett starkt pass. De flesta EU:s länder kunde erbjuda detta, men många ville hamna i Sverige trots att de var tvungna att söka asyl i ett annat europeiskt land.

Förutom att Sverige är ett rikt, starkt land som respekterar mänskliga rättigheter, var det 2013-2016 det enda landet i hela världen som gav flyktingar permanent uppehållstillstånd - oavsett om de hade flyktingstatus eller var så kallat "alternativt skyddsbehövande".

Därmed riskerade man inte att utvisas, oavsett den politiska utvecklingen i Syrien. Dessutom kunde man ansöka om medborgarskap efter bara 2-3 år för barn, och 4-5 år för vuxna.

Efter att ha fått medborgarskap väljer kanske en del som har det svårt att etablera sig här i Sverige att flytta vidare till något arabisktalande land. Där de kan få det lättare att leva, arbeta och uppfostra barnen "på sitt sätt".

Men många, som jag själv, trivs bra i mitt nya hemland och kommer inte lämna.

Så oavsett om kriget har tagit slut eller inte kommer många syrier inte åka hem - åtminstone inte så länge den nuvarande regimen styr landet.

Antal syrier som sökte asyl i Sverige sedan 2011:

119 186 syrier sökte asyl i Sverige från och med 2011 till och med oktober 2018. 51 338 av dem kom i 2015 och 2 317 kom i 2018.

Andel syrier som fick flyktingstatus sedan 2011: 11 313. - Totalt 96 457 är alternativt skyddsbehövande och 11 416 står i andra kategorier.

Källa: Migrationsverket

Konflikten i Syrien bröt ut i mars 2011 efter den så kallade arabiska våren, då flera regeringar i regionen utmanades av demonstrationer och upproriska stämningar. Den syriska oppositionen krävde president Bashar al-Assads avgång och i utgångsläget demokratiska reformer, men motståndet kapades delvis av andra intressen.

Kriget förs i dag i praktiken av regionala stormakter, genom ombud. Sedan Ryssland gav sig in i Syrienkriget till stöd för Bashar al-Assad har regimen, med stöd av andra parter som Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen, tvingat ut rebeller och jihadistgrupper från en rad fästen i landet, bland dem östra Aleppo, östra Ghouta och Daraa. Västländer som till en början i första hand stödde rebellerna ställde efterhand om till att bekämpa terrororganisationen IS.

Ofta har regimens övertaganden föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd. I många fall har förhandlingar hållits med rebeller, som fått välja mellan att bussas i väg till andra rebellhållna områden eller att stanna kvar under regimens styre. Medlingen har ofta skötts av Ryssland, men motparten har i praktiken inte haft några större val annat än att ge upp eller ge sig i väg.

Över 360 000 människor har mist livet i kriget.

Källor: Utrikespolitiska institutet, AFP, Reuters

Flykting är man enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler om man har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Alternativt skyddsbehövande är man enligt svensk lag och EU-regler om man löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Källa: SR Ekot

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-30 21:15

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Kuratorn mobulbostäder MKB
  5. Angela merkels efterträdare
  6. Bilda regering efter valet
  7. Flyktingkaravanen
  8. Fabian fjälling
  9. Ibrahim Nasrulleyev
  10. Nya lagar 2017

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+