Kris för svensk krisberedskap

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Kris för svensk krisberedskap Senaste nytt om flyktingkrisen

Kris för svensk krisberedskap - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under sju år bara åstadkommit marginella förändringar av samhällets krisberedskap. Vi anser att en myndighet direkt under regeringen ska ha det samordnade nationella ansvaret, skriver Björn Eriksson och Johan Färm.

Våren 2013 gjorde studenter vid Mittuniversitetet i Östersund en undersökning om krisberedskapen hos Sveriges kommuner. Bland annat konstaterades dålig samverkan med privata aktörer inom kommunsektorn, bristande engagemang bland kommun­politiker, svag uppföljning hos många länsstyrelser samt ett klart underbetyg för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Undersökningen väckte stor uppmärksamhet och i den debatt som följde riktade vi kritik även mot andra delar av den svenska krisberedskapen. Dåvarande försvarsminister Karin Enström (M) höll delvis med om kritiken och lovade att vidta åtgär­der. Debatten fortsatte bland annat i tv:s morgon­soffor där även MSB utlovade förbättringar.

Vad har hänt sedan 2013? Den omfattande skogsbranden sommaren 2014 visade på allvarliga brister i krisberedskapen. Flyktingkrisen hösten 2015 ledde till stora påfrestningar för hela samhällets kris­beredskap. Riskerna för att även Sverige ska drabbas av allvarliga terroristattacker har ökat markant. Flera av samhällets kritiska it-system har visat sig vara mycket sårbara. Frågan är inte om fler allvarliga samhällskriser kommer att drabba Sverige utan när, var och hur!

Nu har Mittuniversitet gjort en ny undersökning av samma slag som för tre år sedan. 97 procent av Sveriges 290 kommuner har deltagit i undersökningen. Nyckelpersoner som dagligen arbetar med krisberedskap har intervjuats. Till vår djupa besvikelse har resultaten blivit sämre på ett flertal områden.

Endast 46 procent anser att kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser har lett till reella samhällsförbättringar (58 procent 2013). 40 procent svarar att vid störningar kan kommunens samhälls­viktiga funktioner upprätthållas endast i­mindre grad eller i någon grad.

Ännu sämre resultat gäller kommunens förberedelser för att vid kris samverka med viktiga privata aktörer inom skola, vård, omsorg, kollektivtrafik, it- och telekommunikation, elförsörjning och ­annan infrastruktur. 62 procent underkänner förberedelserna, ett klart underbetyg till många ansvariga kommunpolitiker och chefer.

MSB har fått regeringens uppdrag att utvärdera de brister som framkom under skogsbranden iVästmanland 2014 och lämna förslag till förbättringar. Många har ifrågasatt lämpligheten av att MSB ska utvärdera sina egna insatser och undersökningen visar på ett fortsatt mycket lågt för­troende för MSB. 67 procent anser att MSB inte alls, i mindre grad eller endast i någon grad löser sitt uppdrag att utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser. Även på andra områden får MSB underbetyg. Sammantaget är resultaten urusla för MSB.

MSB får ett årligt anslag för krisberedskap på drygt 1 miljard kronor. Det är nästan lika mycket som ­Säpos hela anslag. Anslaget fördelar MSB till kommuner, centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting, frivilliga försvarsorganisationer och till forskning. Statskontoret konstaterade i en rapport 2014 att det "utifrån MSB:s årliga uppföljning av genom­förda åtgärder, inte går att uttala sig om projekten har fått avsedd och varaktig effekt". ­Pengarna för­delas alltså utan en genomtänkt målbild samt med dålig uppföljning och resultatet är allvarliga brister i Sveriges krisberedskap.

MSB brukar bemöta kritik mot den svenska krisberedskapen med att det behövs mer tid och mer pengar. Vi anser att regering och riksdag borde kräva snabbare och tydligare resultat samt bättre hushållning av MSB. Alltså mindre tid och mindre pengar!

Vidare befarar vi att regeringens så kallade ansvars­princip leder till revirstrider och kaos. Principen innebär att varje myndighet under en samhällskris självständigt löser sina uppgifter och samverkar med andra när det anses lämpligt. Vi anser att en myndighet direkt under regeringen ska ha det samordnade nationella ansvaret. Modeller där kriser förväntas lösas genom olika former av spontana samverkansdiskussioner utan tydligt lednings­ansvar är sällan realistiska. Snarare lamslås både allt förberedande arbete och handlingsförmågan när det väl gäller.

Nu måste kommunerna få hjälp att satsa på rättberedskapsåtgärder och regionerna måste bli ­bättre på att koordinera och kontrollera. MSB karaktäriseras av många som en "pratmyndighet" och har under sju år bara åstadkommit marginella förändringar av samhällets krisberedskap. Ansvarsprincipen måste ses över och kompletteras med regler om vem som operativt styr nationellt under en kris. Regeringen och inrikesminister ­Anders Ygeman måste göra något nu - innan det är för sent!

tidigare rikspolischef, ordförande i organisationen SäkerhetsBranschen

specialist på samhällets krishantering, vd BRM Europe AB

Källa - 2016-07-28 21:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+