Lagen och de ensamkommande

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Lagen och de ensamkommande Senaste nytt om flyktingkrisen

Lagen och de ensamkommande - Den erbarmliga gymnasielagen blir inte bättre. För ett par veckor sedan meddelade Migrationsverket att de ämnar tolka den så kallade gymnasielagen brett. Det innebär att det kan röra sig om betydligt fler än de 9 000 huvudsakligen afghanska unga män som varit känt som omfattas av lagen. Denna omständighet har inte varit en del av konsekvensbedömningen när lagen, i all hast, pressades igenom riksdagen. Och frågan är om det hade gjort någon skillnad, då den tillfälliga amnestin ändå var undermålig.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Det är lätt att glömma men Sverige har faktiskt två så kallade gymnasielagar. Båda är dock ungefär lika dåliga. Den första trädde i kraft 1 juli 2017 och beviljade personer i åldern 17 till 24 som redan hade uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, och som har påbörjat en utbildning på gymnasienivå, fortsatt uppehållstillstånd för att gå gymnasiet.

Den nya gymnasielagen är en ändring i den gamla lagen och trädde i kraft den 1 juli år. Den går i korthet ut på att de, som trots att de fått avslag på asylansökan, ändå kan få uppehållstillstånd för att gå gymnasiet. Förutsättningen är att ansökan registrerades hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det ställs dock inga krav på resultat, närvaro eller godkänd examen. Den sökande behöver inte ens göra sin identitet sannolik.

Denna otydlighet skickar givetvis en signal om kravlöshet. SR P4 rapporterade att en grupp ensamkommande som beviljats tillstånd för studier i enlighet med nya gymnasielagen, nu riskerar utvisning eftersom de skolkat. Enligt kommunen har skolan vidare fått kalla in vaktbolag då eleverna uppträtt hotande (13/9).

Rättsläget är dessutom osäkert. Eftersom det inte ställs krav på identifikation kan lagen strida mot Sveriges åtaganden inom EU. Migrationsdomstolen i Malmö har utlåtit att lagen "är så bristfällig" att den inte går att tillämpa. Migrationsdomstolen i Göteborg har bett EU-domstolen om rättsligt stöd. Men EU-domstolen kommer inte behandla ärendet skyndsamt så ett klargörande lär dröja.

Mitt i allt detta rapporteras att många av de afghaner som nu befinner sig i detta amnesti-limbo sover på gatan. "Ibland sover jag på gatan, ibland hos kompisar. Ibland på tåget, tunnelbanan. Ibland i koloniträdgårdar", säger en asylsökande till SR P4 (13/9).
En rimlig bedömning från Migrationsverket hade varit att, i väntan på ett tydligt rättsläge, sluta behandla ärenden enligt gymnasielagen. I stället fortsätter de att bevilja asyl för studier.

Det som var menat att visa omtanke om dem som hamnat i kläm har snarare visat sig stjälpa. Rättviseaspekter skaver också. Flera unga som kommit och fått avslag återvände till Afghanistan, medan andra stannade kvar. Troligtvis är det många som, nu i vetskap att de kanske kunde ha haft en chans, ångrar att de återvände.

Tanken bakom lagen är också att de ensamkommande efter gymnasiestudier ska vara etablerade på arbetsmarknaden. Om så inte skett riskerar de åter att utvisas. Men historiskt har en relativt låg andel av ensamkommande gått ut gymnasiet med godkända betyg. Trots brinnande högkonjunktur lyckas relativt få invandrade skaffa sig en ickesubventionerad sysselsättning. Statistiken om hur lång tid det tar för nyanlända att komma i sysselsättning är ingen uppmuntrande läsning. Vi kan självklart hoppas att de klarar gymnasiet och får arbete snabbt. Men det finns dessvärre inte mycket som talar för att det ska bli annorlunda den här gången.

Det här är resultatet av politiska beslut. De ensamkommande är fortfarande utsatta. De som ska följa lagarna förklarar dem oanvändbara. Och när dessa tillfälliga lagar löpt ut lär vi åter stå inför nya politiska beslut om amnestier, tillfälliga eller permanenta.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-09-20 07:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+