Lagmän Anslagen till domstolarna måste öka

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Lagmän Anslagen till domstolarna måste öka Senaste nytt om flyktingkrisen

Lagmän Anslagen till domstolarna måste öka - Kortsiktiga besparingar på förvaltningsdomstolarna ger sämre rättssäkerhet. Dessutom ökar samhällets kostnader när till exempel asylsökande inte kan få sina besked. Det skriver ansvariga för de tre största förvaltningsrätterna i Sverige.

Väl fungerande domstolar är den yttersta garanten för att värna medborgerliga fri- och rättigheter och de demokratiska värden som är grundläggande i det svenska samhället. Betydelsen av att säkerställa och stärka domstolarnas roll och oberoende blir alltmer tydlig i den omvärld vi lever i, både i Sverige och internationellt. Att upprätthålla rättsstatsprincipen genom självständiga domstolar kräver långsiktighet i planeringen och förutsebarhet genom att domstolarna får goda och stabila ekonomiska villkor.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi - som är ansvariga för de tre största förvaltningsrätterna i Sverige som också är migrationsdomstolar - vill lyfta fram behovet av långsiktig och tillräcklig finansiering för domstolarna för att vi ska ges goda förutsättningar för att bedriva verksamheten. Vi vill särskilt lyfta fram hur kortsiktiga besparingar och bristande framförhållning kan få negativa effekter inom de områden som de allmänna förvaltningsdomstolarna ansvarar för.

Både i regeringsformen och i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna uttrycks att mål i domstol ska avgöras inom skälig tid. Regeringen har i sitt regleringsbrev avseende Sveriges Domstolar angett att verksamheten vid domstolarna ska bedrivas med hög kvalitet och att målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå. Att enskilda får sina avgöranden inom rimlig tid bidrar till ett ökat förtroende för samhällets institutioner som helhet och minskar samhällets totala kostnader. Dessa utgångspunkter är styrande för verksamheten vid domstolarna.

Sveriges Domstolar har under många år aktivt arbetat med att effektivisera dömandet med bibehållen kvalitet i avgörandena. Tillströmningen av mål till domstolarna har dock successivt ökat under senare år. I de allmänna förvaltningsdomstolarna har målen ökat med totalt närmare 15 procent under de senaste tre åren. Till det kommer att migrationsmålen ökade med mer än 150 procent under åren 2016-2017. Mål som rör vård av unga och mål enligt socialtjänstlagen är exempel på målkategorier inom förvaltningsdomstolarna där måltillströmningen förväntas fortsätta att öka. För domstolarna som finns i de största städerna - Stockholm, Malmö och Göteborg - behöver hänsyn också tas till demografiska förändringar. En större befolkning leder helt enkelt till ett större antal mål vid domstolarna.

Om den målökning som skett under senare år, och som ser ut att fortsätta på flera områden, inte leder till en motsvarande ökning av kapaciteten när det gäller att avgöra målen kommer möjligheterna att ge enskilda en domstolsprövning inom rimlig tid drastiskt att minska. Detta gäller trots att vi har kunnat se att domstolarna redan ökat sin nivå på avgjorda mål även inom befintliga ekonomiska ramar. Om tillräckliga ekonomiska resurser inte tillförs visar sig snart brister i domstolarnas möjligheter att inom skälig tid tillämpa lagstiftningen med bibehållen hög rättssäkerhet och kvalitet. Detta gäller särskilt mål som saknar lagstadgade tidsfrister för handläggningen.

Varför är då dessa frågor så betydelsefulla?

Vid förvaltningsdomstolarna finns många måltyper som rör förutsättningarna för enskilda som befinner sig i en utsatt situation. Det gäller exempelvis mål om socialförsäkringsförmåner - sjukpenning, sjukersättning och assistans - liksom mål som rör bistånd till enskilda, bland annat försörjningsstöd och särskilt boende. I migrationsmål har många asylsökande fått vänta länge på att få besked i sina ärenden. Vid några av landets migrationsdomstolar finns fortfarande ett stort antal mål som väntar på avgörande. Risken är överhängande för att de som väntar på besked får vänta en god bit in på 2020, om inte migrationsdomstolarna tillförs ytterligare resurser redan under 2019. Det handlar alltså på ett påtagligt sätt om negativa konsekvenser för den enskilde, som har berättigade förväntningar på att få en snabb och rättssäker prövning.

Långa väntetider är givetvis olyckliga för den enskilde som är berörd, men även ökade samhällskostnader är ett faktum om målen vid domstolarna försenas. När det gäller till exempel mål som rör offentlig upphandling är kostnaderna påtagliga för samhällsviktiga upphandlingar som på grund av långa handläggningstider hos domstolarna inte går att slutföra. Ett annat exempel är migrationsmålen där kostnaden för asylsökande som befinner sig i asylprocessen utan att få besked sammantaget är mycket höga.

Domstolsverket har i årets budgetunderlag till regeringen begärt en ramökning av anslaget till Sveriges Domstolar med 650 miljoner kronor för åren 2020-2022. Även för 2019 har Domstolsverket gått in med en skrivelse till regeringen med ett krav på ökade resurser med 90 miljoner kronor specifikt till migrationsdomstolarna. Utöver förbättrade ekonomiska förutsättningar är det av största vikt att delar av det processuella regelverket ses över i syfte att öka domstolarnas effektivitet. Exempel på sådana efterfrågade åtgärder rör en översyn av reglerna om prövningstillstånd i överinstans, omfattningen av nämndemannamedverkan, antalet domstolar och var de är belägna.

Domstolarnas uppgift är att ge enskilda en rättssäker prövning inom skälig tid. Det är regeringens och riksdagens uppgift är att se till så att domstolarna har de ekonomiska och praktiska förutsättningarna att göra detta.

Stefan Holgersson
lagman Förvaltningsrätten i Stockholm
Lars Sjöström
lagman Förvaltningsrätten i Malmö
Johan Sanner
tillförordnad lagman Förvaltningsrätten i Göteborg

Källa - 2019-06-29 20:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+