Låt både kodaren och knådaren stanna - Tayyab Shabbab är stjärnprogrammeraren som Migrationsverket har beslutat ska skickas ut ur Sverige trots att han har ett bra arbete i en bransch som skriker efter kompetens i en stad som vill och skulle kunna vara Europas startup-huvudstad nummer ett.
Fastän programmerare är den enskilt vanligaste yrkesgruppen i Stockholmsregionen är det svårt att rekrytera. Behovet av kompetens är enormt och det kommer bara att öka. Många bolag letar efter utvecklare över hela världen och försöker locka hit talang. Oktobermörkret, byråkratin kring arbetstillstånd och bostadssituationen gör det inte direkt lätt. Därför är fallet med Tayyab Shabbab så obeskrivligt koko.
Tayyab kom till Sverige från Pakistan för att plugga på Linnéuniversitet i Växjö och fick sedan jobb på ett lokalt företag. Så småningom flyttade han till Stockholm. Nu arbetar han på ett fintechföretag och bor på en bra adress i innerstaden. Han trivs i Sverige.
Bolaget som Tayyab arbetar för är internationellt framgångsrikt och innovativt. Ett typexempel på företag som politiker gärna lyfter fram när de berättar framgångssagan om Sverige för utländska gäster. Deras framgång är helt beroende av kvalificerade kodare.
Men Migrationsverket beslutade nyligen att inte förnya Tayyabs tillstånd på grund av att hans tidigare arbetsgivare i Växjö gjort ett mindre fel vad gäller betalning av en försäkringspremie. Ett fel som det företaget dessutom velat rätta till när det upptäcktes.
Sverige har på senare år öppnat upp för arbetskraftsinvandring. Det är bra. Men tillämpningen av reglerna haltar. Ett litet fel kan, som Tayyabs fall visar, få svåra konsekvenser. Det ska vara lätt att göra rätt och rimliga följder när det råkar bli fel. Avsiktligt missbruk av reglerna ska förstås beivras, men det är något annat.
Jag blev engagerad i Tayyabs fall för tre veckor sedan. Jag trodde att någon byråkrat hade fått hjärnsläpp och gjort fel. I dag vet jag att så inte är fallet. Det finns mängder av liknande fall. Personer som har jobb och kan försörja sig, men som skickas ut på grund av mindre felaktigheter. Det handlar inte om människor som utnyttjas på arbetsmarknaden, men det handlar om kompetens som Sverige behöver.
Vi har stora utmaningar med integration av flyktingar, men den underlättas knappast av att vi ger oss på arbetskraftsinvandrare. Tvärtom underlättas integrationen generellt av att arbetsmarknaden internationaliseras.
Ett liknande fall, men i en helt annan bransch och landsände, rör en pizzabagare i Jokkmokk. En kille som varit i Sverige i sju år och som trivs i Jokkmokk. Möjligen går det att ifrågasätta hur viktigt det är med just degknådningskompetens, men jag ser inte vad det skulle spela för roll när det rör sig om en välintegrerad person som har ett arbete, försörjer sig själv och som dessutom vill bo i Jokkmokk.
Både kodaren och knådaren borde förstås få stanna.