Låt oss bidra till ökad integration - Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter har fått ansvaret att få fler nyanlända in i arbete. Det går dock trögt och integrationen av över 10 000 nyanlända har försenats. Vi föreslår nu ett omtag från regeringen. Låt yrkeshögskolorna bidra. Vi har sedan start med framgång arbetat för ökad integration, skriver Karin Wirdheim, ordförande för Yrkeshögskoleförbundet.
Sverige står inför en enorm utmaning. Det handlar om hur vi ska lyckas integrera nyanlända i arbetslivet samtidigt som vi ska klara av den framtida kompetensförsörjningen inom flera olika sektorer. En viktig framgångsfaktor kommer att vara att matcha de nyanländas kompetens mot arbetslivets behov. En arbetsmetodik som redan är etablerad och välfungerade inom yrkeshögskolan.
Efter den akuta situationen i mottagningssystemet hösten 2015 måste kraftiga insatser till för att få nyanlända svenskar in i arbete. Statistiska centralbyrån beräknade nyligen att det tog mellan sju och tio år för majoriteten av de nyanlända från åren 1997-1999 att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens siffror att utlandsfödda svenskar utgör i dag mer än hälften av alla inskrivna arbetslösa i Sverige (mars 2016).
Parallellt med att det tillkommit fler personer iarbetskraften flaggar flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden att man saknar personer med rätt kompetens. Det handlar om allt från vård och omsorg till byggindustrin. Bristen på personer med rätt kompetens hotar svensk tillväxt och välfärdens kvalitet då arbetsgivare behöver lägga mer tid på att hitta och rekrytera rätt personal.
Att Sverige tagit in många flyktingar på kort tid behöver därför inte innebära en enorm resursansträngning från samhällets sida. Det som kommer att avgöra hur väl Sverige klarar av flyktingkrisen är hur vi lyckas ta vara på den kompetens som många av de nyanlända besitter.
För att klara av denna utmaning har regeringen inrättat ett antal så kallade snabbspår i syfte att få fler nyanlända in i arbete. Det är Arbetsförmedlingen som tillsammans med arbetsmarknadens parter fått ansvaret för snabbspåren, men dessvärre går arbetet trögt. Bland annat har parterna svårt att komma överens om valideringsmodeller och andra arbetssätt.
Kritiken har handlat om att utbildningen varit för kort för att säkra kvaliteten, och att regeringen lagt över för mycket ansvar på arbetsmarknadens parter utan att skapa de rätta systemen. När till och med Arbetsgivarverket motsatt sig att skaffa fram praktikplatser så är det relevant att ställa frågan om allt är i sin ordning.
Men kritiken har även riktats mot Arbetsförmedlingen. Dagens Industri beskrev nyligen hur myndigheten misslyckats med att upphandla arbetsmarknadsutbildningar vilket försenat integrationen av mer än 10 000 nyanlända. I våras rapporterades det om hur Arbetsförmedlingen slarvat bort 2 000 utbildningar i bristyrkena svetsare, skärare och svarvare eftersom det saknades avtal. Den största upphandlingen som havererade hade ett värde på 1 miljard kronor.
Yrkeshögskoleförbundet ser med stor oro på att arbetskraftsbehovet inte tas tillvara bättre. För varje dag som går tappar vi ett gyllene tillfälle att integrera nyanlända in på arbetsmarknaden. Om vi ska kunna tillgodose det gigantiska arbetskraftsbehovet bör regeringen satsa på metoder som fungerar.
Med all respekt för arbetsmarknadens parter och för Arbetsförmedlingen tror vi att Sveriges yrkeshögskoleanordnare är bättre lämpade att kompetenskartlägga, validera och utbilda personer med odokumenterade kunskaper. Anledningen är helt enkelt att de moment som ingår i processen redan är i drift. Enligt vår uppfattning bör en effektiv utbildning vara konstruerad på följande sätt:
1. En intensivkurs i svenska, med fördel helt eller delvis förlagd till en arbetsplats.
2. Teoretiska och praktiska moment __motsvarande kunskaps- och färdighetskrav på svenska arbetsplatser och som deltagaren saknar.
3. En väl tilltagen praktikperiod, eller "lärande iarbete" som det heter inom yrkeshögskolan.
Yrkeshögskoleförbundet vill därför att regeringen:
• Ger yrkeshögskolan ett särskilt uppdrag att kompetenskartlägga, validera och utbilda nyanlända på samma villkor som personerna har under snabbspåren. Låt utbildningsanordnarna i samråd med arbetslivet söka utbildningstillstånd på samma sätt som redan sker inom yrkeshögskolan.
• Låter yrkeshögskolans aktörer, i samarbete med arbetslivet - men utan inblandning av Arbetsförmedlingen eller parterna - själva välja lämpliga utbildningsinriktningar och sätta samman modeller för validering och utbildning.
Yrkeshögskoleförbundet ser att yrkeshögskolan är ett effektivt verktyg för att integrera nyanlända svenskar i arbetslivet. Vi anser inte att regeringen behöver skrota snabbspåren. Däremot tror vi att yrkeshögskolan skulle vara ett kraftfullt komplement och kanske rentav betydligt mer effektiv när det gäller att skapa arbetstillfällen som säkrar den framtida kompetensförsörjningen samtidigt som vi lyckas med integrationen. Ett komplement som stärker både samhället och företagen, och på lång sikt bidrar till ett mer sammanhållet Sverige.