Linde om Trumps nya tullar Är oroad - Sveriges handelsminister Ann Linde (S) ser allvarliga risker med vad ett handelskrig mellan USA och Kina skulle innebära för svenska företag. Samtidigt menar hon att frihandelsförhandlingar med andra länder gått framåt när USA tagit ett steg tillbaka.
NEW YORK Nyligen införde USA:s president Donald Trump höga tullar på solceller och tvättmaskiner, tullar riktade framförallt mot Kina. Kina svarade med att tillsätta en utredning av prisdumpning av durra, som är en viktig exportprodukt från USA till Kina. Produkten används bland annat till djurfoder.
- Vi är oroade över detta. Ett handelskrig mellan Kina och USA skulle slå mot EU och Sverige också. En protektionistisk åtgärd besvaras ofta med en annan vilket slår även mot svenska produkter, säger Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde (S).
Linde säger att hennes stab direkt efter beskedet kontaktade sin amerikanska motsvarighet för att peka på bland annat att svenska företag anställer amerikaner i samtliga av USA:s delstater.
Kan Sverige och EU svara med motåtgärder?
- Vi försöker hålla emot när EU vill införa strafftullar. Vi lyckas inte alltid och det kommer bli svårare utan Storbritannien som också driver frihandelslinjen. Vi ska inte göra som USA.
I höstas åkte Linde med en företagsdelegation till Mexiko, som är en viktig exportmarknad för svenska företag. Där råder osäkerhet eftersom Trump vill omförhandla handelsavtalet Nafta som USA har med Kanada och Mexiko. "America first" - Trumps protektionistiska handelspolitik - är oroväckande för exportberoende länder som Sverige, menar Linde.
När SvD träffar Ann Linde är hon vid FN med en företagsdelegation för att främja att fler svenska företag deltar - och vinner - upphandlingar till FN. Med bland företagen finns exempel Better shelter, som gör tillfälliga boenden som kan användas till flyktingar.
Linde anser att Sverige framåt måste fortsätta peka på fördelarna med att företag får tillgång till marknader där deras lösningar behövs mest.
- Ökad konkurrens kommer innebära att företag läggs ner och människor blir arbetslösa, kanske människor som har röstat på Trump. Men problemet är att de får ta kostnaden personligen när det saknas bra system för omskolning. Då är det förstås svårare att acceptera frihandel, säger hon och fortsätter:
- Därför måste vi fortsätta att argumentera för att frihandel på sikt skapar nya jobb och är bättre långsiktigt.
Samtidigt tycks Trump inte låta sig övertygas, åtminstone inte om man ser till retoriken. Vid toppmötet World Economic Forum i Davos betonade han på nytt hur frihandelsavtal missgynnat USA. Nästan omedelbart när han tillträtt som president lämnade Trump handelsavtalet TTP (Trans-Pacific Partnership) där bland andra Japan var part.
- Samtidigt har Trumps retorik gjort avtalsförhandlingarna mellan Mexiko och EU lättare när hotet kring Nafta sätter press. Det gick också lättare för EU att få till ett handelsavtal med Japan efter att USA dragit sig ut TTP.
Hon säger sig också positivt överraskad av att Kanada plötsligt gick med i TPP efter att USA gått ur.
- När USA drar sig tillbaka blir EU blivit mer intressant.