Livsfrågor och dystopier i barnboksvåren - Poesi för barn är inte det vanligaste i bokutgivningen. Men förra året kom ändå flera diktböcker som särskilt riktade sig till unga. Och våren 2017 verkar trenden fortsätta, när de allra färskaste läsarna får en diktbok. Stina Wirsén ger ut "Du. Dikter för nyfödingar", där konst och dikt vävs samman till en berättelse som hela familjen kan läsa, om erfarenheten av att vänta barn.
- Dikter för så små är inte vanligt. Och boken har också fokus på existentiella frågor. Det ser jag här och var i vårens utgivning, att existentiella frågor får ta plats, säger Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet.
Hon nämner också Eva Sussos och Anna Höglunds "Alla frågar sig varför", som filosoferar kring livsfrågor av typen "är alla lika värda" och "vem bestämmer över min framtid?"
Framför allt präglas dock barnens bokvår av säkra kort, tycker Åsa Warnqvist, som särskilt pekar på de många bokserierna. Till exempel kommer den åttonde Paxboken, ett fantasyepos av Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson. Dessutom fortsätter Charlotte Cederlunds fantasybokserie om en samisk tonårstjej i "Gryningsstjärna" och "Monstret och människorna" av Mats Strandberg.
- Antalet utgivare har ökat under 2000-talet och det är ansträngt för förlagen. Så man håller fast vid det som fungerar, säger Åsa Warnqvist.
Även Johanna von Horn, från barnboksaffären Bokslukaren i Stockholm, tycker sig se flera satsningar på bokserier och böcker skrivna av kändisar.
- Mycket är lättillgängligt samtidigt som det finns fler konstnärliga böcker av den typ som Urax förlag ger ut. Men det är inte jättemycket där emellan, säger hon.
Dystopi- och fantasytrenden från förra året, med böcker som Siri Pettersens "Kraften" och Ursula Poznanzkis "Sammansvärjningen", håller i sig. I vår fortsätter det med bland andra den fjärde, fristående delen "Om du såg mig nu" i Sofia Nordins dystopiserie, där en mystisk feber dödar alla vuxna. Flera av böckerna tar upp glesbygdsfrågor. Det gör både Charlotte Cederlund i sin samiska serie och Madeleine Bäck i fortsättningen på den smått postapokalyptiska trilogin i en bortglömd småort, "Jorden vaknar". Även Anna Arvidssons "Ordbrodösen" tar magin till en bruksort.
- I mycket av fantasylitteraturen bearbetas samtidsfrågor men på ett lite annat sätt, säger Åsa Warnqvist.
Mer uttryckligt politiska skildringar är färre i vår och bokfloden om flyktingkatastrofen tycks ha stillats jämfört med förra året. I år kommer dock en kapitelbok som Johanna von Horn särskilt ser fram emot: Kajsa Gordans "Om jag får stanna", där en ung flicka lever gömd i Sverige utan uppehållstillstånd, med sin familj.
Annars verkar pjäsen "Harry Potter och det fördömda barnet" av JK Rowling ha banat väg för ett nytt fenomen. I vår ger Martin Widmark ut "LasseMajas teaterbok", där barnen själva kan spela upp ett LasseMaja-mysterium.
- Dramatik i bokform är den kategori vi ser allra minst av för barn, så det vore ju roligt om det här skapar en ny trend. Nu kanske det blir ett uppsving i skolorna för dramatik, säger Åsa Warnqvist.
Hon tycker också det är kul att flera böcker dyker upp i nyutgåva, som Joar Tibergs "Vad säger fågeln", Ulf Stark och Stina Wirséns "En stjärna vid namn Ajax" och Frida Nilssons Hedvig-serie.
- Barnböcker i dag har så kort livslängd. Då är det roligt med guldkorn som riskerar att bli bortglömda fast det bara är några år sedan de kom.
"Sagor om natten" utspelar sig i skogen bland björnar. Almapristagaren Kitty Crowther ger ut en bok om mörker och ensamhet, där naturen spelar en viktig roll. Och hon väljer det svenska Piratförlaget för originalutgivningen.
"Den stora vännen" är en konstnärlig bilderbok om Caio som vill bli vän med en blåval. En dramatisk berättelse i böljande havsmiljö, av Augustprisvinnarna Ylva Karlsson och Eva Lindström.
Helen Rundgren och Cecilia Torudd lär barnen om evolutionen i bilderboken "Harriet och Charles", som handlar om en av de fyra sköldpaddor som Charles Darwin räddade under sin resa till Galapagosöarna. En faktadel ingår också.
"Om jag får stanna" av Kajsa Gordan handlar om Ilona, 12 år, som gömmer sig med sin familj eftersom de inte har fått uppehållstillstånd. Boken är en inblick i att leva i ett väntrum där det aldrig blir ens tur. För 9-12 år.
Relationsboken "Tappa greppet" av Katarina von Bredow är en fristående fortsättning på "Släppa taget" och handlar om kompisarna Hampus och Victoria. Men hur ska man kunna vara kompisar när en blir kär? För 12-15 år.
Almapristagaren Meg Rosoff har fått inspiration av Benedict Cumberbatchs rolltolkning av Sherlock Holmes. I boken "Om jag försvann" åker tolvåriga Mila till USA för att leta efter sin pappas vän som är spårlöst försvunnen. Från 12 år.
Debutboken "Ordbrodösen" av Anna Arvidsson handlar om en släkt där kvinnorna är ordbrodöser, och kan styra andra människor. Men någonting händer med 18-åriga Albas kraft och hon måste hitta sin egen väg.
Fantasyboken "Lögnernas träd" av Frances Hardinge är en bok för unga vuxna, där en flicka utmanar det viktorianska samhället hon fötts in i, med hjälp av ett märkligt träd som berättar sanningen om man ljuger för det. Men lögnerna börjar leva sitt eget liv.
"De ofria" av Janne Lundström blandar fiktion och skönlitteratur för att berätta om kolonialismens villkor. Femtonåriga Matilda Möllare kommer 1790 till den svenska ön S:t Barthélemy i Västindien för att bo hos sin far, men upptäcker att han har slavar och konfronteras med en orättvis värld.