Löftet Röja upp bland flyktingmiljonärerna - Finansminister Magdalena Andersson lovar krafttag mot bolagsmännen som tjänar miljoner på ensamkommande ungdomar.
Regeringen vill införa maxtak för hur mycket privata entreprenörer får ta ut för en placering.
- Här behöver det röjas upp och det gör vi nu, säger Magdalena Andersson efter Expressens publiceringar om affärsmännen som lever lyxliv på skattebetalarnas pengar.
Men landets kommuner välkomnar inte precis förslaget.
Expressen har i en rad artiklar uppmärksammat bolagen och företagarna som tjänar storkovan på att hysa ensamkommande barn och ungdomar.
Kevin Alazar Ambaye, 34, och Mario Hässledal, 34, som står bakom flera flyktingbolag kunde 2016 plocka ut en vinst i sitt företag Canos VoB på 51 miljoner kronor, motsvarande 139 726 kronor per dag.
Och det är skattebetalarna som får stå för notan.
Building Bridges som ägs ensamt av Mario Hässledal gjorde 2015 en vinst efter finansnetto på 4,8 miljoner kronor, samtidigt som brister i verksamheten har påvisats.
Building Bridges tog 105 000 kronor i månaden för att hitta ett bra familjehem åt en 17-årig cancersjuk flyktingpojke, pojken hittades månader senare uttorkad och medvetslös i familjehemmet.
- Chockerande och osmakligt, sa Magnus Nygren, förvaltningsekonom i Åstorps kommun som anlitade bolaget.
Nu reagerar också landets förtroendevalda på jättevinsterna och vinstmarginalerna på i vissa fall uppemot 50 procent.
- Detta är helt oacceptabelt, därför röjer regeringen upp i det här. Skattebetalarnas pengar ska gå till det de är avsett för och inte till orimliga vinster, säger finansminister Magdalena Andersson.
Hon meddelar att regeringen från den 1 juli i år ämnar införa ett kostnadstak för hur mycket bolagen kan få i ersättning för placering av ensamkommande; 1350 per dygn för den som är under 18 år och 750 per dygn för de över 18.
- Det kommer att bli en besparing på sju miljarder varje år, hävdar Magdalena Andersson och tillägger att man gärna hade sett en reglering tidigare än i sommar.
- Har de kontrakt med kommuner som löper så riskerar de att kunna fortsätta göra vinster. Men det har varit en dialog med kommunerna hur snabbt vi kan införa det här. Det ursprungliga förslaget var tidigare men om kommunerna sitter med kontrakt och du ändrar ersättningsnivåerna så blir det kommunernas som kommer i kläm.
Från kommunalt håll menar man att man kommer i kläm oavsett, rejält med det nya förslaget.
I dag betalar staten 1900 per dygn och natt för placering av ensamkommande barn och unga. Om taket sänks innebär det att kommunerna får skjuta till pengarna i stället, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
- Det finns 18-åringar som har behov av att bo på mer resurssatta ställen och då blir det kommunerna som får skjuta till de pengarna. Detta är man inte är glad över. Det är ett statligt ansvar att finansiera hela flyktingmottagandet, nu blir det en övervältring av kostnader till kommunen.
- Det påverkar både rent ekonomsikt och integrationsmässigt, om de här ungdomarna inte får tillräckligt stöd för att komma in och klara skolan eller komma i sysselsättning, fortsätter Åsa Furén-Thulin som dock håller med om att de jättevinster som privata affärsmän har kunnat göra på att hysa ensamkommande, behöver kommas bort ifrån.
- Jo, men nu har kommunerna gjort ett omställningsarbete och börjat flytta om de här ungdomarna. Men att gå ifrån 1900 i bidrag till 750 eller 1350, det räcker inte, så enkelt är det.