Löfven stödjer stärkt försvarssamarbete i EU - Om tidsplanen hade hållit skulle EU-ledarna ha en migrationsöverenskommelse på bordet när de träffas på torsdag och midsommarafton i Bryssel. Men motsättningarna kring migrationsfrågorna är konstant svårlösta och ingen uppgörelse finns på plats. Sverige, Tyskland och flera andra länder trycker på för att alla EU-länder ska dela på ansvaret för att ta emot flyktingar, några få länder med Polen och Ungern i spetsen vägrar hårdnackat.
Desto mer fart är det på frågan om mer försvarssamarbete i unionen. I det förslag till slutsatser som EU-ledarna ska klubba ges exempelvis stöd för den försvarsfond, som EU-kommissionen föreslagit och där det på sikt ska kunna placeras 15 miljarder kronor om året för gemensamma projekt.
- Det är viktigt att vi stärker och utvecklar samarbetet, både vad gäller den inre och yttre säkerheten, säger statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd inför mötet.
Sverige har tidigare uttryckt sig skeptiskt till försvarsfonden och en del av EU-tankarna om mer försvarssamarbete. Nu ställer sig regeringen bakom det som sägs i slutsatserna, men betonar att allt samarbete bygger på mellanstatliga relationer och att Sverige självt bestämmer vilka projekt man ska delta i.
Flera ledamöter i EU-nämnden hade frågetecken kring försvarssamarbetet, inte minst för att frågan inte har behandlats klart i riksdagens försvarsutskott ännu. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hade också invändningar om hur långt försvarssamarbetet i EU bör gå.
- Jag har aldrig sett några slutsatser som går tillnärmelsevis så här långt på försvarssamarbetet. Det är ett avgörande skifte i militariseringen av EU-samarbetet, sade Sjöstedt.
- Pengar från EU:s budget ska gå direkt in i det militärindustriella komplexet i EU, sade han med hänvisning till fonden.