Löfvens order bakom kritiserad åldersbedömning - Under 2017 fick Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar - som nu kritiseras hårt från flera håll. Här är allt du behöver veta om SvD:s granskning av åldersbedömningarna.
2015 sökte över 30 000 ensamkommande barn asyl i Sverige, majoriteten av dem afghaner.
I februari 2016 krävde statsminister Stefan Löfven att Migrationsverket skulle öka antalet åldersbedömningar.
- Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att öka åldersbedömningarna och vi kommer att se till att vi har ett fungerande och rättssäkert system med åldersbedömningar, sade han till Expressen.
Arbetet skulle påbörjas "skyndsamt" och myndigheten skulle "omedelbart" öka förmågan och kapaciteten på detta område.
I mars 2017 börjar Rättsmedicinalverket åldersbedöma asylsökande genom röntgenundersökning av visdomständer samt magnetkameraundersökning av knäled.
En asylsökande som saknar id-handlingar och där Migrationsverket ifrågasätter om hen är över eller under 18 år har möjlighet att styrka sina uppgifter genom en medicinsk åldersbedömning, menar myndigheterna.
Samtidigt pågår Socialstyrelsens pilotstudie som handlar om att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för medicinska åldersbedömningar och beräknas vara klar sista maj 2018.
Sveriges Advokatsamfund är starkt kritisk till åldersbedömningarna från start. I ett brev till Migrationsverket skriver organisationens generalsekreterare Anne Ramberg bland annat:
"Tillvägagångssättet kan inte beskrivas som någonting annat än ren utpressning. Detta är anmärkningsvärt och av flera skäl givetvis fullständigt oacceptabelt. "
Redan i slutet av april 2016 larmades regeringen om att metoden som används för medicinska åldersbedömningar av asylsökande inte håller måttet.
Rättsodontologen Håkan Mörnstad skickade då ett brev till dåvarande migrations- och justitieminister Morgan Johansson där han och fyra andra specialister varnar för att förslagen på metoder för åldersbedömningar är undermåliga och "styrda av en på förhand bestämd metodinriktning och politiskt färgad viljeinriktning. "
I november 2017 skriver flera av Rättsmedicinalverkets rättsläkare på SvD Debatt att metoden som myndigheten använder för medicinska åldersbedömningar är olämplig.
"Vi rättsläkare är inte specialister på att bedöma ålder. Inget annat land använder Rättsmedicinalverkets metod. Medicinska åldersbedömningar görs på fel sätt", skrev de bland annat.
I slutet av november 2017 larmade Håkan Mörnstad åter igen, då i ett brev till Rättsmedicinalverket där han påtalade att 17 av 20 andrahandsutlåtanden av medicinska åldersbedömningar går tvärtemot RMV:s mätresultat.
"Det finns ett systemfel, och detta kan inte vara tillfälligheter", skrev han.
SvD kunde berätta att andrahandsutlåtanden gjorts utifrån Rättsmedicinalverkets eget material, och att personerna som bedömt materialet är några av experterna som står bakom just de vetenskapliga artiklar som Rättsmedicinalverket stödjer sin metod för medicinska åldersbedömningar på.
- Rättsmedicinalverket har ju bedömt cirka 8 000 fall, 80-85 procent av dem betraktas som vuxna då de allra flesta fallit på bedömningen av knä. Då är det tusentals fall som kan vara felbedömda. Det är dags för en katastrofkommission. Det måste redas ut från början, sade Håkan Mörnstad till SvD.
En av världens främsta experter på medicinska åldersbedömningar, Andreas Schmeling påtalar i ett mejl till Rättsmedicinalverket att metoden inte är förenlig med principerna för evidensbaserad medicin.
Rättsläkaren Sixten Persson, som skrivit under flera hundra av Rättsmedicinalverkets åldersutlåtande, vill inte ta ansvar för de bedömningar myndigheten gjort. Han säger att dokumentet han skrivit under färdigställts av en algoritm.
Han berättar att medicinska åldersbedömningar på levande personer inte ingår i en rättsläkares utbildning eller yrkesverksamhet.
Sixten Persson hänvisar till att de tandläkare och röntgenläkare som RMV anlitar för mognadsbedömningar av tänder och knäleder är externa konsulter.
- Svaret på deras mognadsbedömningar matas in i datorn som med en algoritm färdigställer ett utlåtande. Rättsläkarens uppgift är att kontrollera att uppgifterna kommit in, signera och sedan skicka utlåtandet på elektronisk väg till Migrationsverket, förklarar han.
Sixten Persson säger också att han känner sig tveksam till metodens tillförlitlighet och att han slutat signera medicinska åldersbedömningar.
Trots att ledande experter dömer ut metoden för åldersbedömningar i Sverige litar justitieministern på att Rättsmedicinalverkets bedömningar är rättssäkra.
- Vilken metod man än skulle använda kan man hitta de som är kritiska, säger Morgan Johansson (S).
Hur viktigt är det att bedömningarna blir rätt?
- Det är oerhört viktigt att vi kan genomföra medicinska åldersbedömningar.
Men inte lika viktigt att det blir rätt?
- De ska vara så rättssäkra som möjligt. Men Sverige kan ju inte vara det enda land i vår omvärld som inte klarar av att göra medicinska omvärldsbedömningar. Det kan ju inte vara så att våra system eller kompetens är så mycket sämre.
I en intervju med SvD säger Rättsmedicinalverkets generaldirektör Monica Rodrigo att hon känner sig trygg med den metod som används för att göra åldersbedömningar av asylsökande.
Hon vill inte kommentera faktumet att två rättsläkare SvD talat med inte vill ta ansvar för åldersutlåtanden de skrivit under.
Rodrigo säger i intervjun att metoden för åldersbedömningar tagits fram i samråd med Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen tillbakavisar det dock och hävdar å andra sidan att de aldrig rekommenderat den aktuella metoden.