M Migrationsverket måste bli mer effektiva - Migrationsverkets anslag för 2019 minskas enbart i enlighet vad Löfvens regering redan förberett. Vi vill samtidigt understryka behovet av kostnadseffektivitet i Migrationsverkets verksamhet. Det skriver Johan Forssell (M) i en replik till SD.
Sveriges riksdag har nu beslutat om en budget för 2019. I den förstärks försvaret och polisen kraftigt i syfte att förstärka den yttre och inre säkerheten. Det görs också omfattande satsningar på hälso- och sjukvården i syfte att minska vårdköerna.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I en debattartikel i SvD skriver riksdagsledamöterna Paula Bieler, Jonas Andersson och Jennie Åfeldt från Sverigedemokraterna, SD, att man från SD:s sida hade velat se mer resurser till Migrationsverket, detta i likhet med vad myndigheten själv har velat.
Migrationsverkets anslag inkluderar i första hand personal- och lokalkostnader. I den nu beslutade budgeten för 2019 uppgår detta anslag till 4,3 miljarder kronor. Det är i allt väsentligt samma summa som den socialdemokratiskt ledda regeringen föreslog för år 2019 i budgeten för 2018. I varje års budget görs normalt sett beräkningar för tre år framåt, bland annat för att myndigheterna ska ha ett tidigt besked om vilken den förväntade nivån är på kommande års anslag.
I övergångsregeringens budget gjordes dock enbart en framflyttning av Migrationsverkets anslag från 2018 till 2019. En egentlig budget togs aldrig fram. Orsaken var just att det var en budget från en övergångsregering, som därför ska vara avskalad och utan partipolitisk inriktning.
Den neddragning som nu gjorts är alltså inte mot ett egentligt förslag från regeringen. Det kan hållas för visst att en "vanlig" regering hade gjort neddragningar på Migrationsverket för 2019 jämfört med 2018, även om storleken på neddragningarna säkert hade skiftat beroende på vilka partier som hade ingått i regeringen.
Neddragningen som sådan är i första hand relaterad till den minskning av antalet asylsökande till Sverige vi har sett de senaste åren. År 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige. År 2017 var motsvarande siffra 26 000 asylsökande och i år kommer det röra sig om cirka 21 000 asylsökande, endast ¾ så många som regeringen trodde skulle komma när besparingsbetinget lades fast i BP18. Hur stort antal asylsökande som kommer till Sverige, har stor betydelse för Migrationsverkets arbetsbelastning. Myndigheten har också fått ökade resurser till följd av gymnasielagens införande. Dessa medel ligger kvar.
Vår uppfattning är att det finns fortsatt fog för en neddragning av Migrationsverkets anslag på samma nivå som regeringen förutskickade. Det är också en nivå som Migrationsverket haft god tid på sig att anpassa sig till.
Dessvärre har produktiviteten hos Migrationsverket gått åt fel håll på senare tid. Om man ser till produktiviteten i asylprövningen 2017 var den 37 procent lägre än vad Migrationsverket bedömde i den prognos som låg till grund för budgeten för 2017. Det är också betydligt lägre än år 2012-2017, med undantag för 2015.
Under år 2017 uppgick genomsnittskostnaden per avgjort asylärende till cirka 24 275 kronor, vilket var cirka 7 500 kronor mer än under 2016. Även vad gäller Migrationsverkets tillståndsärenden är utvecklingen negativ.
Det är av stor vikt med effektivitet i den statliga förvaltningen. Vi menar att det finns ett inte obetydligt utrymme för ökad effektivitet i Migrationsverkets verksamhet.
Sammantaget bedömer vi att de prioriteringar vi gjort i vår budget, som vunnit riksdagens stöd, är väl avvägda. Satsningar på polisen, försvaret och sjukvården har gått före satsningar på till exempel Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Vi moderater kommer fortsätta ta ansvar för att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt sätt.
Johan Forssell (M)
migrationspolitisk talesperson