Macron Sverige har tagit mer än sin del av flyktingar - Mötet mellan Stefan Löfven och Emmanuel Macron i Paris på måndagen var hjärtligt, och de båda verkade rörande överens om en rad frågor som de gärna vill driva inom till exempel EU-samarbetet.
PARIS Mötet handlade kanske främst om att den franske presidenten och den svenske statsministern skulle "känna lite" på varandra, och ta reda vilka frågor som Sverige och Frankrike möts i och kan agera kraftfullt och sida vid sida för i EU-samarbetet.
En ambition som de delar är att EU-ländernas asylsystem ska samordnas, alltså att EU-länderna delar upp asylsökande mellan sig - alltid. Inte som idag, då EU-länderna visserligen enats om att dela upp 160 000 asylsökande mellan sig, men då bara som ett engångsavtal och inte en permanent EU-lag.
Både Frankrike och Sverige tillhör de länder som tar emot flest flyktingar inom EU, och som därför vill att länder i det gamla Östeuropa drar sina strån till stacken. Emmanuel Macron sade i förra månaden att länder som inte respekterar EU:s regler kring flyktinguppdelningen måste känna av de politiska konsekvenserna. Hans tal var riktat till Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. I höst kommer Macron att pressa på hårdare i EU-cirklarna om större delat ansvar för flyktingarna, och han behöver allt stöd han kan få.
- Sverige har tagit mer än sin beskärda del av flyktingar, sade Emmanuel Macron smickrande om sin gäst på ett pressträff tillsammans med Löfven.
Macron prisade också, återigen, Sveriges sociala modell som han påpekade kombinerar en marknadsliberal, globaliseringsvänlig politik med ett starkt skydd för arbetstagaren. Han sade att Sverige var både konkurrenskraftigt och höll fast vid social rättvisa.
Det svenska och franska styret har också liknande ambitioner vad gäller social- och arbetsmarknadspolitiken inom EU. Båda vill stoppa det som kallas social dumping - att arbetare från EU:s låglöneländer med svaga sociala skyddsnät fritt reser till EU-länder med högre löner och starkt arbetsskydd och då "dumpar" de inhemskas löner och skydd. Macron vill skärpa kontrollen över tillämpningen av EU:s utstationeringsdirektiv, som snart ska uppdateras.
Fortfarande spökar i Frankrike hotbilden av den "polske rörmokaren", framför allt i byggbranschen och åkerinäringen, och många traditionella vänsterväljare lade i våras i det franska presidentvalet sin röst på högerextrema partiet Nationella fronten - bland annat för att det lovade att skydda franska jobb och löner från utländsk konkurrens. I Sverige minns vi debaclet kring de lettiska arbetare som för ett tiotal år sedan byggde en skola i Vaxholm, det så kallade Lavalfallet.
Stefan Löfven har bjudit in alla EU:s ledare till ett toppmöte i Göteborg i november, där unionens social- och sysselsättningspolitik ska tas upp, och utstationeringsdirektivet kan då bli en stor stridsfråga. För utstationeringslagarna delar EU-länderna i öst och väst: de utstationerade kommer från exempelvis Polen, Rumänien och Baltikum, och de jobbar i länder som Frankrike, Tyskland och Sverige.
- Jag hoppas att vi snabbt kan påbörja en grundlig reform av utstationeringsdirektivet, sade Macron i Paris.
Både Sverige och Frankrike har också soldater på plats i Mali, där ett våldsamt uppror rasade i norr tills en fransk truppinsats satte stopp för det år 2012. Sedan dess har både den franska armén, FN och EU olika insatser i landet: fredsbevarande trupper, en träningsmission för Malis poliskår och så soldater i frontlinjen i norr, där olika islamistiska och kriminella grupper kämpar om makten om både flyktingrutter och drogtransporter. Macron och Löfven sade bägge att de kommer att samarbeta kring bekämpningen av IS och situtationen i Mali.
Emmanuel Macron var mycket hjärtlig mot sin svenska gäst, och kallade honom "käre Stefan" och "min käre Stefan" hela fyra gånger. Enligt franska journalister på plats så är detta Macrons vanliga manér: att behandla alla sina gäster med samma värme, dunka dem lätt i ryggen, hålla lite i kostymärmen, le och kalla dem vid förnamn.
- Det är en mycket medveten geopolitisk strategi för att få alla världens ledare att tala positivt om honom, ett slags "hjärtlighets-strategi", till skillnad från andra presidenter som vill framstå som hårda, mer respektingivande, sade en fransk journalist vid SvD:s sida.
- Kära Stefan, vi har mycket att vinna på att samarbeta, sade Macron.