Malta tar över EU klubban vill lösa flyktingkrisen

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Malta tar över EU klubban vill lösa flyktingkrisen Senaste nytt om flyktingkrisen

Malta tar över EU klubban vill lösa flyktingkrisen - Lilla Malta får som nytt EU-ordförandeland det otacksamma uppdraget att både styra upp de första brexit-förhandlingarna, och försöka driva igenom nya migrationsregler som fördelar asylsökande bättre mellan EU-länderna - ett projekt som hittills varit idel dyra löften men som i praktiken inte blivit mer än en tummetott.

BRYSSEL Maltas regering, som på nyårsdagen tar över EU:s ordförandeklubba för ett halvår framåt, vill bygga vidare på ett migrationskoncept som slovakerna, som samtidigt lämnar ifrån sig ordförandeklubban, uppfunnit: "effektiv solidaritet". Systemet är tänkt att råda bukt på snedfördelningen av asylsökande i unionen.

I september 2015 lovade EU-länderna att under två år avlasta Italien och Grekland, som är första ankomstland i EU för de flesta migranter, och dela upp 160000 asylsökande i överfulla grekiska och italienska flyktingläger mellan sig enligt fasta kvoter.

I dag, över ett år senare, så har bara drygt 8000 flyktingar omplacerats. Ungern, Polen och Tjeckien har högljutt vänt sig mot tvingande kvoter, och Slovakien har dragit flyktingbeslutet till EU-domstolen. Andra EU-länder har i tystnad struntat i att erbjuda flyktingar plats.

Slovakerna föreslog så i höstas en ny ordning som bygger på frivillighet. Varje EU-land skulle i stället för att ta emot asylsökande kunna stödja länder med stort flyktingmottagande ekonomiskt. Ordningen kallades "flexibel solidaritet", och påminner lite om handeln med utsläppsrätter inom EU, ett system som bygger på att det land som inte vill minska sina utsläpp på hemmaplan i stället kan köpa upp andra länders andelar.

Länder med stor invandring, som Sverige och Tyskland, menade dock att man inte kan köpa sig fri från ansvar, och Grekland beskyllde rasande Slovakien, Polen, Ungern och Tjeckien för sabotage.

Slovakerna, som inte ville ge sig, ompaketerade då samma förslag och koncept, och bytte ut ordet flexibel mot effektiv. Malta, en liten ö med bara 400000 invånare och ett stort antal flyktingar som den gärna sänder till andra länder i EU, vill bygga vidare på förslaget.

Under det halvår som Maltas tjänstemän och diplomater ska leda ministermöten och medla mellan EU-institutioner och länder så förväntas britterna också formellt kräva brexit-förhandlingar, alltså förhandlingar om villkoren för ett utträde ur EU.

På det sista EU-toppmötet i Bryssel för två veckor sedan, under en diskussion om hur förhandlingarna ska gå till rent praktiskt, så beslutades att ordförandelandet alltid ska ha en plats vid förhandlingsbordet för att kunna ta fram underlag och driva diskussioner.

Men ingen vet ännu vad man konkret ska förhandla om: såväl britterna som de 27 kvarvarande EU-länderna har hållit hårt på sina kort och vägrat att ens spekulera innan premiärminister Theresa May formellt begär utträde. Malta riskerar att behöva ta in "hela havet stormar" med krav från länder som nu äntligen tar bladet från munnen.

I mars går nederländarna till valurnorna för att välja en ny regering, och i maj-juni väljer fransmännen en ny president. I båda dessa val kan EU-kritiska krafter vinna terräng eller helt enkelt vinna: Geert Wilders och hans Frihetsparti är storfavorit inför valet i Nederländerna och Marine Le Pen, extremhögerns ledare i Frankrike, tros inte kunna stoppas förrän hon bokstavligen står på tröskeln till Elyséepalatset.

Maltas regering säger nu att den vill ägna sitt halvår vid rodret till att återskapa förtroendet för EU bland medborgarna. Just detta är inget nytt; alla EU-ordförandeländer vill alltid ta på sig att "nå ut till folken", eller "bättre förklara EU" för invånarna.

- Vårt ordförandeskap kommer att försöka bringa hopp så att förtroendet för EU-institutionerna återupprättas, sade Maltas premiärminister Joseph Muscat i ett tal i EU-parlamentet, utan att precisera hur.

- Vi måste ha modet att granska och göra om när vi måste, och ta bort eller förbättra stillastående koncept och tänkande, fortsatte Muscat lika luddigt, utan att precisera vad som måste göras om eller vilka koncept eller tankebanor som han vill förändra.

Andra frågor som malteserna vill prioritera är skyddet av EU:s yttre gränser och den maritima politiken. Till slut så vill man också bjuda in påve Franciskus till Malta under halvåret - säkert för att beveka de andra EU-länderna att visa mer kristen medkänsla och solidaritet kring flyktingar.

EU-ordförandeskapet har en mestadels administrativ men nog så slitsam uppgift. Ordförandelandet medlar mellan de 28 regeringarna och EU-institutionerna, anordnar toppmötena och skissar på slutsatser. Ordförandelandet kan också sätta upp sina egna hjärtefrågor på dagordningen.

Ett litet ordförandeland som sköter sina diplomatiska kort väl kan ha större framgång med att driva igenom kompromisser om heta politiska frågor än ett stort - det kostar inte så mycket i prestige för till exempel britterna att skriva på ett utkast från lilla Malta, jämfört med ett från Tyskland eller Frankrike.

Källa - 2016-12-30 21:42

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+