Mats Skogkär Ingen kan kompromissa som EU. - När ministrarna i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor på måndagen samlas i Bryssel är arbetet med en ny europeisk asylpolitik huvudnumret på agendan.
Totalt sju lagförslag ingår i översynen. Den stora stötestenen är frågan om omfördelning. Ska medlemsländer vid en kris kunna tvingas att ta emot asylsökande?
Den svenska regeringen är en av de främsta förespråkarna för ett solidariskt mottagande. Men Polen, och inte minst Ungern, blir svåra att övertala.
"Det finns ett hårdnackat motstånd från Ungern. Och vi vet att det har blivit hårdare efterhand", konstaterade migrationsminister Heléne Fritzon (S) i samband med mötet i riksdagens EU-nämnd i fredags.
Någon form av bördedelning är en nödvändighet. Den nuvarande ordningen är orimlig. Främst för länderna vid EU:s yttre gräns, som Italien och Grekland.
Trots det låsta läget är målet att kunna lägga grunden för någon form av uppgörelse - mer eller mindre långtgående - vid EU-toppmötet med stats- och regeringscheferna i slutet av juni.
Det är ingen liten beställning, med tanke på Ungerns Viktor Orbán. Men det är till stor del genom att ha utvecklat kompromissandet till en konstart som EU kunnat utvecklas genom åren.