Måtte de inte vara så naiva. - Plötsligt blev det stopp. Sedan den 1 augusti har Migrationsverket inte kunnat gå vidare med en del av sina insatser för att få personer som nekats asyl att frivilligt lämna Sverige.
Det handlar om det så kallade Erinprogrammet som ger hjälp med hämtning på flygplatsen samt tillfällig bostad och insatser för jobb. Totalt erbjuds åtgärder för cirka 23 000 kronor per person. Men programmet är inte anpassat för den nya dataskyddslagstiftningen, GDPR, som trädde i kraft i maj, uppmärksammar DN (20/9). Därför står det helt still tills vidare.
Det går visserligen fortfarande att söka kontant så kallad återetableringsersättning, men sådana utbetalningar kan ibland dröja veckor efter att de sökande åkt tillbaks. Enbart sedan stoppet i somras har 47 Erinansökningar kommit in. Och det är ingen vågad gissning att färre går med på att återvända till krigshärjade länder när det saknas garantier för att ens få tak över huvudet.
Situationen rimmar således illa med regeringens krav på att Migrationsverket ska jobba för att öka antalet frivilligt återvändande. Hur kunde det gå så snett?
Frågan blir särskilt brännande mot bakgrund av hur många företag spurtade under våren med organisations- och utbildningsinsatser - allt för att den nya lagstiftningen inte skulle påverka verksamheten. Uppenbart slarvade Migrationsverket med sitt GDPR-arbete.
"Gällande Erin hade detta kunnat upptäckas mycket tidigare och det är olyckligt att så inte gjordes", skriver presschefen Per Ek i ett mejl till DN.
Liksom vid Transportstyrelsens it-skandal - då hemliga uppgifter lämnades till icke säkerhetsprövad personal utomlands - anas ett mått av naivitet i synen på känsliga data.