Medicinsk etiska rådet Okej att åldersbedöma - Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen är okej.
Men inte som rutin.
Det skriver Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd, på DN Debatt.
I asylprocessen används olika regler för barn under 18 och för dem som blivit myndiga.
För barn gäller FN:s barnkonvention, som bland annat talar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. För den som blivit myndig handlar det om helt andra regelverk.
Migrationsverket gör åldersbedömningar på asylsökande. Grunden är att personens egen uppgift accepteras. Men när beslut om uppehållstillstånd ska fattas granskas den lite mer noggrant. Bedömningen baseras på dokument som pass eller födelseattest, intervjuer, tester och i vissa fall medicinska bedömningar.
Regeringen gav i maj i år Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar.
Detta efter att ålder ställt till med en del problem - till exempel misstänks vuxna ha tagit upp platser som borde tilldelats barn. Utan riktiga åldersbestämningar kan också vuxna och barn blandas.
Testerna väcker etiska frågor, konstaterar Kjell Asplund. I dag undersöks tänder och skelett, bland annat med röntgen. Undersökningarna är inte helt säkra och kan dessutom ses som integritetskränkande. Men Statens medicinsk-etiska råd menar att läget blir ännu mer rättsosäkert utan medicinsk prövning. Däremot ska det inte användas rutinmässigt.
Ordföranden Kjell Asplund presenterar på onsdagen på DN Debatt de riktlinjer som rådet tagit fram för verksamheten. Den sökande måste få ordentlig information och ge sitt samtycke till testen, står det bland annat i regelverket. Människors integritet ska också skyddas. I den slutliga bedömningen ska felmarginaler redovisas.