Mer solidaritet i EU, inte mindre. - Liberalernas Jan Björklund krävde under tisdagen stopp för avvisning av flyktingar till Afghanistan. Hans parti vill att Sverige följer Tysklands exempel och tillfälligt stoppar transporter till det konfliktdrabbade landet. "Vi kräver att avvisningar stoppas nu tills Migrationsverket gjort en ny säkerhetsbedömning", sade Björklund till Ekot.
Sedan den stora flyktingvågen under hösten 2015 har Sveriges flyktingpolitik förändrats från mycket generös till väldigt restriktiv. I takt med att Migrationsverket betar av det stora antalet asylansökningar har antalet avslag ökat. Bland gruppen ensamkommande afghanska unga har flera ömmande fall uppmärksammats. Många av dem som fått avslag har vuxit upp på flykt och saknar anknytning till hemlandet. De som avvisas dit hamnar också i ett land i krig och kaos. Att Liberalerna vill att Sverige följer Tysklands exempel är därför lika liberalt som humanitärt.
EU:s avtal med Turkiet har tillfälligt hejdat delar av flyktingströmmarna. Men migranter och flyktingar söker sig fortfarande till Europa. Från Medelhavet ökar åter antalet rapporter om massdrunkningar, ofta i vattnen mellan Nordafrika och Italien.
Utöver avtalet med Turkiet har unionen slutit partnerskapsavtal med afrikanska länder som Senegal, Niger, Nigeria, Mali, Senegal och Etiopien. Dessa får EU-pengar för olika projekt om de hindrar migrationen och tar emot människor som skickas tillbaka.
Det råder alltså stor enighet inom EU om att hindra ytterligare flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Inför midsommarhelgens EU-toppmöte i Bryssel råder dock oenighet kring asyl- och mottagandefrågorna, alltså hur man ska hantera dem som redan tagit sig till EU. I Grekland sitter till exempel över 62 000 flyktingar fortfarande fast i väntan på att slussas vidare till andra länder i unionen.
Sedan utvidgningen 2004 har en halv miljard människor åtnjutit full frihet att resa och arbeta var de velat inom EU. För de forna kommuniststaterna i östra Europa innebar det att man på 15 år gick från total slutenhet och isolering till fullständig öppenhet.
Unionen borde därför inte ha några särskilt stora svårigheter att av humanitära skäl härbärgera ytterligare någon miljon människor. Särskilt som dessa ofta med livet som insats sökt sig hit på flykt undan krig och konflikt. Att medlemsländerna inte kan komma överens om att solidariskt dela på ansvaret kan bara kallas för ett misslyckande för en union som säger sig stå för öppenhet och frihet. När forna östländer som Polen, Ungern, Lettland och Litauen hör till de minst generösa övergår känslan av misslyckande till en av sekundärskam.
Stora flyktingskaror från krigets Syrien nådde Sverige hösten 2015. Även om Tyskland, Italien och inte minst Grekland tagit emot i särklass störst antal, hörde Sverige till de länder som i förhållande till sin folkmängd generöst tog emot allra flest.
Att integrera de som slutligen beviljas asyl blir en stor utmaning för hela vårt samhälle. Att den helst delas lika av all medlemsländer vore inte för mycket begärt.