Merkels resa visar hur svårt det blir att ena EU - Angela Merkel sitter vid spakarna när EU-27 nu börjar staka ut kursen för ett liv efter brexit. På sex dagar den här veckan har hon mött sammanlagt 15 europeiska ledare - många av dem med diametralt motsatta uppfattningar om EU:s framtid.
BONN I en diplomatisk tour de force har Merkel de senaste dagarna jagat från den italienska ön Ventotene där hon i måndags träffade François Hollande och Matteo Renzi till Tallinn, Prag och Warszawa. Sedan tillbaka till Berlin igen, där hon på fredagen hade överläggningar med statsminister Stefan Löfven, Danmarks Lars Løkke Rasmussen, Finlands Juha Sipilä och Nederländernas premiärminister Mark Rutte.
Och så slutligen med regeringscheferna från Österrike, Bulgarien, Kroatien och Slovenien som på lördagen avslutade skytteldiplomatin med ett möte i Berlin.
Allt detta för att försöka sammanfoga ett spretigt EU i en post-brexit-vision.
- Vi befinner oss i en fas då vi måste lyssna, förstå och lära av varandra så att vi verkligen förmår skapa en ny balans i ett EU med 27 kvarvarande medlemmar, manade Merkel på onsdagen i Tallinn.
Merkel varnade också för förhastade beslut. "Om det blir fel från början och om man inte lyssnar ordentligt - utan bara agerar - då riskerar man att begå många misstag. "
Merkel vet att världen tittar på henne och på Tyskland som är EU:s folkrikaste och ekonomiskt starkaste medlemsland. Men hon vet också att det finns en rädsla för tysk dominans, framför allt i före detta Öst- och Centraleuropa samt i delar av Sydeuropa där Merkel ibland utmålas som en pisksvingande diktator.
I Tallinn betonade hon vikten av att större och ekonomiskt starkare länder lyssnar på de mindre EU-länderna och deras syn på hur EU ska utvecklas efter brexit.
- Vi befinner oss i en reflektionsprocess, sa Merkel. På det Europeiska rådets informella möte den 16 september i Bratislava, i vilket Storbritannien inte deltar, ska inga beslut fattas. I stället ska en agenda för EU-27:s framtid utarbetas.
Hur svårt detta kommer att bli visar Merkels rundresa med all tydlighet. Iländer som Tjeckien, Slovakien, Polen och numera också Österrike stöter Tysklands flyktingpolitik på hårt motstånd. Samma sak gäller för EU-beslutet förra året att fördela 160 000 flyktingar på medlemsländerna för att minska trycket på Italien och Grekland.
Tjeckien har visserligen gått med på att ta emot 4000 flyktingar. Men motståndet i befolkningen är kompakt. 82 procent av tjeckerna betraktar flyktingar som ett hot mot landet, enligt en enkät i maj.
I Ungern har premiärminister Viktor Orbán kallat till en folkomröstning den 2 oktober. "Anser du att EU ska ha rätt att besluta om en obligatorisk förflyttning av icke-ungerska medborgare till Ungern utan parlamentets godkännande", lyder frågan som ungrarna ska besvara. Alla enkäter tyder på ett rungande nej i oktober.
Flyktingpolitiken är bara en av många frågor som splittrar de kvarvarande EU-länderna. I den ekonomiska politiken pockar flera av de sydeuropeiska euroländerna på mer integration och efterlyser bland annat en europeisk insättningsgaranti för banksparande eller gemensamma eurolån, något som Tyskland motsätter sig med all kraft.
Allt detta ligger i botten när EU-27 nu ska försöka enas om en gemensam förhandlingsposition gentemot London, som ännu inte har meddelat när Storbritannien formellt kommer att begära utträde. Merkel hoppas att det inte ska gå allt för fort - för inte bara Storbritannien är dåligt förberett utan också EU-27.