Migrationsfrågan splittrar EUs högerpopulister - Europas högerpopulistiska partier spås göra framsteg i EU-valet, vilket kan påverka besluten inom migrationsområdet. Men framtiden är oviss eftersom partierna sinsemellan inte är överens, säger Göran von Sydow.
Steve Bannon, före detta rådgivare till USA:s president Donald Trump, har under året arbetat för att hjälpa några av Europas högerpopulistiska partier inför veckans val.
- EU-valet kommer att bli en jordbävning, sa han förra veckan till en fransk tidning.
Opinionsanalyser ger honom i viss mån rätt. Enligt mätningarna kommer de två största grupperna, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D, tappa många mandat.
Partigrupperna som helt eller delvis drivs av högerpopulister får enligt opinionsundersökningarna sammantaget fler mandat än såväl EPP som S&D om man räknar in de brittiska EU-parlamentarikerna.
Till dessa partigrupper räknas ECR, där Sverigedemokraterna ingår, ENF, med partier som italienska Lega och franska Nationell samling, samt ENFDD, med det brittiska brexitpartiet och italienska Femstjärnerörelsen.
Den nya mandatfördelningen kan ge ändrade förutsättningar för beslut inom migrationspolitiken, som varit den senaste mandatperiodens mest omstridda beslutsområde.
Göran von Sydow, direktör vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), säger att det är oklart hur situationen kommer att utvecklas eftersom de högerpopulistiska partierna har olika inriktning.
- De är visserligen överens om stramare migrationspolitik, men inte om EU:s roll. Lega tycker ju att EU ska ha mer omfördelning och en aktiv roll i migrationspolitiken. Andra länder är starka motståndare till att EU ska ha en gemensam migrationspolitik utan vill koncentrera på den yttre gränsen i stället, säger han.
Den senaste mandatperioden har sammanfallit med den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Fortfarande drunknar dagligen flyktingar och migranter som försöker ta sig till Europa via Medelhavet, som FN:s flyktingorgan kallat "världens farligaste havsöverfart".
Precis som medlemsländerna har EU skärpt sin asylpolitik de senaste åren. En av de avgörande åtgärderna är avtalet med Turkiet, med syfte till att stoppa flyktingar och migranter från att nå Grekland.
Försöken att skapa en fördelningsmekanism så att asylmottagandet blir mer proportionerligt bland EU-länderna har varit ett huvudtema. Detta skulle ersätta den så kallade Dublinförordningen, som säger att det första ankomstlandet ska ta hand om de asylsökande.
Sverige har varit ett av länderna som drivit på för ett nytt fördelningssystem, och Europaparlamentet har röstat igenom en sådan ändring. Men frågan är låst eftersom länder som Polen och Ungern stoppat beslutet i ministerrådet.
- En förändrad dynamik i parlamentet kan ändra hur migrationsfrågorna behandlas. Men låsningarna mellan medlemsstaterna i ministerrådet riskerar att bestå, säger Anton Ahlén, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet med fokus på migrationspolitik.
Bernd Parusel, expert vid migrationsnätverket EMN, pekar på tre alternativ om länderna inte kommer överens om fördelningssystemet.
En lösning är att bland annat Sverige släpper kravet om att systemet ska gälla i hela EU, och låter länder som Ungern och Polen stå utanför. Ett annat alternativ är att EU-länderna bantar ned förslaget om gemensam ansvarsfördelning så att de länder som inte vill ta emot asylsökande bidrar på annat sätt, exempelvis med pengar, personal till asylprövning eller bevakning av de yttre gränserna.
Det tredje alternativet är att dagens situation fortsätter - alltså att Dublinförordningen lever vidare trots kritiken mot det nuvarande systemet.
- Jag har svårt att bedöma vilket av alternativen som är mest realistiskt, säger Bernd Parusel.
De experter SvD pratat med tror att EU-Turkiet-avtalet kommer att fortsätta gälla, trots kritiken från människorättsorganisationer mot överenskommelsen.
Det senaste året har EU även gett stöd till kustbevakningen i Libyen för att stoppa irreguljära resor till Italien och Malta.
Bernd Parusel tror att EU kan söka ytterligare samarbeten med afrikanska länder de kommande åren.
- Man försöker skapa ett tätare samarbete med länder i Afrika för att förebygga irreguljär migration hit, och i gengäld stöttar man den ekonomiska utvecklingen där. Man kanske också öppnar vissa lagliga vägar för afrikanska migranter som vill jobba eller utbilda sig i EU i utbyte mot att regeringar i Afrika samarbetar förebyggande mot irreguljär migration och genom att ta tillbaka migranter som ska utvisas från Europa, säger han.
S: Vill ha ett omfördelningssystem för asylsökande.
SD: Vill inte ha omfördelning, utan i stället transitcenter för asylsökande utanför EU.
M: Ytterligare stärkt yttre gräns och asylprövningar vid gränsen.
KD: Omfördelningsystem och mer likvärdig asylprocess i länderna.
MP: Vill ha fler lagliga vägar in i EU.
V: Vill bilda en koalition med länder som stödjer ett omfördelningssystem.
C: Vill ha ett omfördelningssystem.
L: Vill ha omfördelningssystem och fler lagliga vägar.
Tf